Elias Stenhoff är 18 år och bor hemma hos föräldrarna i Djuplunda. I år gör han sin andra säsong som förstamålvakt i FC Gutes division 2-lag. Det är en bedrift i sig med tanke på hans unga ålder och än mer imponerande eftersom han fram till för fyra år sedan var vänsterback.
– Tränarna tjatade på mig, men jag ville inte. Jag ville spela ute, säger Elias Stenhoff.
Det var efter flytten från Visby AIK till Väskinde som tränaren Peter Andersson upptäckte hans målvaktstalang. Kort därpå blev han andramålvakt i klubbens A-lag.
– Jag spelade ute med juniorerna men var målvakt på A-lagets träningar. Jag hade inga planer på att satsa på att bli målvakt fullt ut.
Men ett frö var sått och sakta började Elias Stenhoff trappa upp målvaktsträningen även om han inte var redo att klippa banden helt. Elitpojklägret i Halmstad var i antågande.
– Jag blev garanterad en plats om jag var målvakt, men det var inte aktuellt för mig. Så det slutade med att jag blev ratad, flinar han.
Elias blev sedemera uttagen efter att Mattias Wihlborg tvingats lämna återbud. Lägret blev en brytpunkt och ett par dagar in på lägret tog han beslutet att satsa på att bli målvakt.
Han fick chansen på B7 Games, gjorde det bra och fick ett erbjudande av Gute.
Hösten 2012 debuterade han också i Vais A-lag i division 4 och med äran i behåll.
Året därpå skrev Elias på för Gutes U17-lag som sedan gick upp i U17-allsvenskan.
– Där existerade knappt någon målvaktsträning och det gjorde mig frustrerad. Jag ringde upp Morten Berger (kanslichef i Gute) och han pratade med A-lagstränaren Jonas Björkgren.
– Därefter tränade jag en gång i veckan med A-laget. Jag kunde cykla från träningen med U17 rakt ner till Gutavallen och sedan träna med A-laget. Dessutom körde jag och farsan extra målvaktsträning. Mina föräldrar har alltid ställt upp otroligt mycket för mig.
Har du stor nytta har du av att ha varit utespelare?
– Verkligen, det är där jag fått fysiken och spelförståelsen. Jag vet när jag kan rulla ut till backarna och inte till exempel. Jag tror inte att jag hade varit lika bra som jag är om jag inte haft den bakgrund jag har.
Debuten i A-laget skedde borta mot Sleipner 2014, men blev knappast vad han tänkt sig.
– Det började bra, vi tog ledningen med 1–0, men sedan blev jag utvisad, minns Elias Stenhoff.
Division 2-premiären tog slut efter 19 minuter och Sleipner vände till seger med 5–1.
I fjol var Elias Stenhoff skadad när säsongen drog igång, men när han fick chansen hemma mot Sylvia (seger 4–2) tog han den.
– Det var skönt att känna att man hade förtroendet, då växer man.
Efter att under en och en halv säsong ha tampats med Jacob Gardell är det i år Anton Wistrand som utmanar honom.
– Vi är bra polare och hjälper varandra. I år har vi också fått en bra målvakstränare i Gustav Hansson.
Elias Stenhoff skrev i vintras på ett 3-årskontrakt med Gute.
– Vi har en väldigt bra sammanhållning med många spelare i samma ålder. Jag utvecklas fortfarande här.
Och på sikt?
– Jag siktar mot Europa och vill nå så långt som möjligt. Min dröm är att gå från Gute till Hammarby i Allsvenskan och sedan vidare till Everton.