Robert Gustavsson var 17 år när bowlingen senast fanns på programmet i Island games.
Det var på Gotland för 20 år sedan och då fick han inte plats i den gotländska truppen. Därefter har ö-spel efter ö-spel nobbat sporten och de gotländska bowlarna har tvivlat på om det skulle bli någon återkomst.
– Man har tvivlat, men när vi fick reda på att det skulle finnas med på programmet var det bara: ”Jag ska vara med”. Jag vill verkligen och det ska bli så kul. Ska det dröja 20 år till är det definitivt inte säkert att man får chansen igen.
När singelspelet inleddes på söndagen i pampiga Kings Bastion Leisure Center glödhet.
– Det gick över förväntan. Jag hade räknat med att det kunde gå bra, men att jag skulle spela så här bra från start... Det var förstås planen, men jag hade kanske inte trott det. Det känns riktigt bra, säger Robert Gustavsson till vardags hemmahörande i Gotlandspärlan.
– Jag hittade en bra linje och hade en plan som jag utförde till punkt och pricka.
Gotland har gått ut med en tuff målsättning (tre guld, tre silver och två brons), men med två guld och ett brons efter dag ett finns ingen anledning att återgå till ritbordet.
Och Robert Gustavssons 1203 poäng är ett formbesked om något.
– 1200 över fem serier är lite av en drömgräns, säger han.
– Det är helt otroligt kul. Det är första gången jag är med och en av mina målsättningar var att ta en individuell medalj. Det är fantastiskt och känns skönt inför det fortsatta lagspelet.
Som debutant, har du hunnit känna av stämningen som präglar spelen?
– Flera andra från Gotlandstruppen var här och hejade på och sånt gör det bara ännu roligare. Även om man inte är så insatt i sporten så vet man vad en strike är och sätter man sen ett par i rad så är det extra taggande, säger Robert Gustavsson.