Svettig upplevelse på Slites golfbana
Öns för tillfället bästa damgolfare, Christella Ljunggren och Charlotte Edgert, hade två veckor tidigare spelat helt lika i När Open med särspel som följd där till slut Ljunggren drog det längsta strået.
Den här söndagen hade jag därför bestämt mig för att ta ett större grepp runt damtävlingen och ta mig tid att följa damernas ledarboll från början till slut.
Det skulle komma att bli bland det svettigaste jag upplevde under året&
Ljunggren hade tre slag tillgodo på Edgert inför slutrundan. Övriga damer var alltför långt efter tätduon för att kunna blanda sig i segerstriden.
Efter sex spelade hål hade Ljunggren utökat sin ledning till nio slag och saken var förstås klar.
Jag beslöt mig nu för att lämna damerna och i stället bege mig till klubbhuset för lite bra citat från pro och tävlingsledare om Christellas storhet som golfare.
Jag hade i princip ?skrivit ? klart artikeln i huvudet när jag åter slöt upp med ledarbollen på det trettonde hålet.
Då visade det sig att Ljunggrens spel totalt kollapsat. Tjejerna var nu lika och ett par hål senare var Edgert plötsligt uppe i två slags ledning.
Matchen hade vänt och jag fick nu börja fokusera mina citat på Charlotte i stället. Men med ett hål kvar att spela var det ånyo ombytta roller. Edgert darrade och Ljunggren kunde slå ut på det 18:e med två slags ledning. Nu var det väl ändå avgjort?
Jo, om det inte varit för en magnifik sexmetersputt för birdie. Ljunggren gjorde bogey och för andra tävlingen i rad väntade särspel.
Trodde jag.
Trodde Ljunggren.
Trodde Edgert.
Men i bollen framför hade Visby GK:s lovande 19-åring Sara Larsson spelat drömgolf. Med ett slag tillgodo snuvade hon Christella och Charlotte på segern. Och mig på en i princip färdigskriven artikel.
För vilken gång i ordningen jag fick vända blad i reporterblocket den här dagen vet jag inte, men det lärde mig i alla fall något som borde vara självklart för en sportreporter:
Bollen är, och kommer alltid att vara, rund. Mycket rund.
Så jobbar vi med nyheter