Sätravik i tårar!

Regnet gjorde att det närmast blev parodi på kastning. De sex finalisterna sprang ut och kastade, sen in under partytältet, torkade, gjorde upp i en SM-final under väldigt tråkig väderbetingelser.
Damfinalen blev därmed extra lång, inte bara det att den gick till tre kulor.
- Vi var ju så otroligt nära att slå Bara även förra året i Nynäshamn men schabblade bort oss, säger Eva Olofsson.
Guldet var otroligt efterlängtat, i tredje försöket.
- Vi har jobbat länge för det här. I fjol blev det också 2-1 i finalen, men i omvänd favör, säger Eva Olofsson.
Hon tog sitt andra SM-guld har 14 silver...

50 mil hem för firande...
Ingen tung bilfärd de 50 milen hem till Stockholm kan jag tänka... Och firande!
- Nej betydligt lättare nu, säger Eva.
Lagkompisarna Louise Jona och Anne-Li Sjöbeck sneglar på varandra, flinar belåtet, uttrycker en glädje som det anstår en trio som just vunnit ett eftertraktat SM-guld.
- Det här inträffar ett år där vi kastar tillsammans för tredje året, säger Anne-Li.
Snacka om en sliten klyscha: Tredje gången gillt!
- Det känns så jätteskönt att få lyckas fullt ut, helt underbart, bubblar Louise Jona.
Det var en gastkramning. Okej att Sätravik gick från underläge 1-3 till 6-3 i skiljekulan, hade 9-5-ledning, men då började Bara-trion Britt-Marie Björklund, Marie-Louise Gustavsson och Marie Stenberg få ordning på sin kastning som man hade i första kulan. Ett tag såg det resignerat ut, men en lidnersk knäpp, fyra racka stick och 9-9. Då trodde man på Bara och Gotland.

"Lämnade för mycket"
- Vi lämnade för mycket plats många gånger där vi hade utmärkta tillfällen att vinna stick, resonera Bara-trion
Efteråt när Sätravik jublade, då stod Bara-trion undrande liksom: "Hur kunde det här hända, att vi tappade allt, alla tre samtidigt dessutom...?
En gåta!
- Men det var förstås väldigt roligt för Sätravik att nu få vinna i tredje försöket, säger Britt-Marie Björklund artigt.