Linnea ger järnet igen

Linnea Gustafsson, tvåfaldig tröjvinnare och öns bästa orienterare på damsidan, bor numera i Linköping där hon påbörjat tre års studier till sjukgymnast. Det egna orienterandet på senare tid har gått hyfsat, men VOK-löparen har ändå känt att någonting har saknats.
Nu har hon fått svaret.
- Jag trodde inte att det var något sånt fel, men jag gick hela tiden och grubblade på det. Och så visade det sig att det var just blodvärdet - man ska ha minst 120, jag hade 86. Det var egentligen bara tur att jag upptäckte det, säger Linnea Gustafsson och fortsätter:
- Troligtvis har mitt blodvärdet dalat i flera år, men framför allt sedan i juni har jag känt mig väldigt trött. Nu i efterhand inser jag att det nog varit rätt illa - när man kan sova i nio timmar och ändå inte känna sig utvilad är det något som är fel.
Bara beskedet i sig var som en sten som föll från axlarna. Nu vet Linnea Gustafsson varför hon varit trött, och nu kan hon orientera igen - utan några som helst krav på sig själv.

"Det har känts sådär"
- Jag ska inte tävla för mycket, för jag kan ändå inte göra mig själv rättvisa. DM den här helgen tar jag som en kul grej för vad det är, bara efter mina egna förutsättningar men utan förhoppningar. Men det är klart att jag gärna vill vinna tröjan, säger Linnea Gustafsson som därmed räknar med att springa de DM-tävlingar som krävs.
Du tänker inte trappa ner för gott, bara tills du är pigg och helt kry igen?
- Jo, det har ju känts lite sådär när det inte gått bra, motivationen har liksom dalat i takt med blodvärdet. Men jag hoppas att suget kommer tillbaka när jag blir bättre, menar Linnea som nu kurerar sig med järntabletter och relativt mycket vila.
I kampen om GT-tröjan ligger Linnea Gustafsson delat etta tillsammans med klubbkompisen Jennie Pettersson sedan Linnea vunnit ultralång-DM och kommit tvåa i sprint-DM medan Jennie vunnit sprinten och blivit tvåa på ultralång. Men Jennie Pettersson har nu valt att ta en timeout från orienterandet, vilket gör att Linnea Gustafsson säkerligen kniper tröjan i år också - i så fall hennes tredje raka - trots det låga blodvärdet.

Trivs i Linköping
- Jag kommer bara att göra precis det som behövs. Nästa helg, till exempel, är jag i nuläget den enda som är anmäld till natt-DM, så jag tror inte jag kommer hem till den tävlingen, säger VOK:aren, som hittills hunnit med sin allra första dag på sjukgymnastprogrammet i Linköping.
Trots bara en dag - känns det som att du hamnat rätt, med studierna i Linköping och allt det innebär?
- Absolut. Sjukgymnast har jag velat bli en tid, så det känns jättekul, säger Linnea och tillägger med ett stort garv:
- Dessutom har vi jättesnälla faddrar, särskilt faddergeneralerna Elin och Patrik. De är supersnälla.