Leo var yngsta gotlänningen i Stockholm Marathon

I helgen gav sig tusentals löpare ut på Stockholms gator för att springa maraton.
Av alla gotlänningar som deltog så var 18-årige Leo Löwenborg yngst.
– Jag vill springa ultramaraton så småningom, säger han.

Leo Löwenborg tillsammans med pappa Richard.

Leo Löwenborg tillsammans med pappa Richard.

Foto: Privat

Sport2025-06-04 05:30
  • 18-årige Leo Löwenborg från Visby var yngsta gotlänningen i Stockholm Marathon, där han kämpade sig i mål på 4:49:22 trots skador och tuff uppladdning.
  • Löpning är en passion för Leo, inspirerad av sin pappa. Han tränar tidiga morgnar och drömmer om att springa ultramaraton i framtiden.
  • Leo ser sitt första maraton som en lärdom i mental styrka och planerar att förbättra sin tid under fyra timmar i kommande lopp.

I helgen arrangerades Stockholm Marathon och över 23 000 löpare var anmälda till loppet.

Av de gotlänningar som gav sig iväg på huvudstadens gator, var 18-årige Leo Löwenborg från Visby yngst.

– Det var kul och häftigt. Det var ett häftigt event med så väldigt mycket folk. Det var också väldigt jobbigt, säger Leo Löwenborg med ett skratt.

Leo Löwenborg var den yngsta gotlänningen att delta i Stockholm Marathon i år.
Leo Löwenborg var den yngsta gotlänningen att delta i Stockholm Marathon i år.

Han hade inför loppet aldrig någonsin sprungit en sådan lång distans, men hans målsättning var att klara av det på under fyra timmar.

– Men jag har haft en skada på knät och en skada på hälsenan samt varit sjuk några gånger, så det har inte varit den optimala uppladdningen. När jag började springa märkte jag att jag i stället fick sikta på att bara komma i mål, vilket jag gjorde, säger Leo Löwenborg som tog sig i mål på 4.49,22.

Hur var det att springa Stockholm Marathon?

– Den första timmen gick bra och jag höll en bra hastighet och det kändes inte så jobbigt. Men sen efter det blev det väldigt jobbigt och jag behövde sakta ner. Så det blev en fajt i tre mil, då var det bara mentalt, säger Leo Löwenborg.

Då hans pappa Richard Löwenborg, medlem i Wisby Ultralöparförening, länge hållit på med distanslöpning så har det även blivit naturligt för Leo att göra det.

– Jag har alltid sprungit, även när jag var yngre, för att pappa pushade det. Sen tog jag ett uppehåll och fokuserade på andra sporter, men har hittat tillbaka till löpningen nu. Löpning är något som är väldigt svårt både mentalt och fysiskt och jag gillar att utmana mig, så det är därför jag dragits till det. Det är den jobbigaste sporten, det är därför jag gillar den, säger Leo Löwenborg.

”Löpning är något som är väldigt svårt både mentalt och fysiskt och jag gillar att utmana mig”, säger Leo Löwenborg.
”Löpning är något som är väldigt svårt både mentalt och fysiskt och jag gillar att utmana mig”, säger Leo Löwenborg.

Han har ett år kvar på ekonomiprogrammet innan det är dags för studenten. Studierna tar upp mycket tid vilket inte alltid gör det enkelt att få in en löptur i schemat.

– Men jag gör tid för träningen. Det blir oftast löpning på morgonen innan skolan. Så då går jag väl upp typ 04.30. För jag brukar köra på gymmet på eftermiddagarna, så då måste jag hinna med löpningen på morgonen, säger Leo Löwenborg.

Blir det fler maraton?

– Många fler! Det är distanslöpning jag vill satsa på. Sen vill jag springa ultramaraton så småningom. Men först och främst vill jag ha ner min maratontid under fyra timmar.

Vad tar du med dig från ditt första maraton?

– Jag lärde mig väldigt mycket, framför allt hur mycket jag kan pusha mig själv under loppets gång. Att kunna gå ifrån mina tankar som sa till mig att stoppa och fortsätta ändå.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!