Ladies har knappa felmarginaler
Det är många som undrar. Vad händer egentligen med Visby Ladies?
Jag vill inte påstå att jag sitter inne med alla svar.
Men det första man måste vara medveten om är att ingenting nödvändigtvis varar för evigt.
Ladies tog SM-guld 2005.
Det var då det.
Men det är verkligen dags att börja tänka nutid och framtid.
Dagens Ladies är förvisso inget dåligt basketlag
Men dagens Ladies har knappa felmarginaler.
* En halvdan inställning betyder förlust.
* Nyckelspelare som underpresterar betyder förlust.
* Plötslig ängslan och tvekan när matchen är jämn betyder förlust.
* Och - låt det bara inte hända - en skadad Amber Petillon betyder förlust.
Såväl toppen som botten i damligan är i år bättre än tidigare. Detta då Ladies har en mellansäsong vad gäller satsningen på en slagkraftig trupp.
Därför är uppgiften för coachduon Olofsson och Pettersson inte helt enkel. De försöker vinna matcher samtidigt som de sakta lotsar in Gotlands bästa unga baskettjejer i den svenska eliten.
Naturligtvis är detta alldeles nödvändigt. Det måste satsas på den nya generationen och förhoppningsvis kan några av ungdomarna i truppen på sikt bli stabila damligaspelare.
Men det är inte upp till ungdomarna, utan till startfemman, att bryta den förlustrad laget har just nu.
Dessa erfarna spelare måste höja intensiteten och skärpan. Och det är upp till coacherna att få ut det bästa av sina bästa.
På söndag möter Ladies tabelljumbon Eskilstuna i någon slags ödesmatch.
Då ligger pressen onekligen på gotländskorna.
Om de klarar att hantera den? Jag tror det.
Man kommer givetvis ingen vart med att tala om spelare som inte längre finns till förfogande.
Gotländskan Johanna Ericsson lämnade ju Ladies till denna säsong.
Men inte minst nu när läget är utsatt hade laget behövt denna typ av spelare.
En tjurig, storväxt forward som litar på sitt skott och sin känsla även om hon missat ett par lägen.
Nu gör Ericsson i stället sina 15 poäng per match för Marbo Borås, och det känns lite synd.
Även om man givetvis inte heller kan gå omkring och tycka saker är synd.
Visby IBK har hämtat sig efter en tveksam säsongsinledning.
Det var faktiskt väntat.
Jag vet att det faktiskt är slut på den där löjliga "titta här är jag"-eran i det laget. I stället är det hårt arbete på att bli bättre som gäller.
Men precis som med alla andra gotländska lag på högre nivå så är IBK känsligt för skador.
Nu är omskolade backen Mikael Lundin plötsligt borta från spel i fyra veckor, och det är illavarslande.
Lundin kändes som ett säkert kort i de bakre leden.
På lördag väntar bortamatch mot ett Duvbo som är på uppgång.
Det kan bli riktigt jobbigt för Packaléns pojkar.
Så jobbar vi med nyheter