John-Erik "Jonne" Olsson den sista månadens ledare

Säger man "Jonne", pingis, varpa och Fole, så vet många vem man talar om. Vilket inte är speciellt märkvärdigt. Den i Lummelunda födde och och uppvuxne ledaren, har sedan han och hustrun Kristina flyttade till Fole 1967, vikt kvällar och helger åt Fole IF.
Vilket inte heller är speciellt märkvärdigt.
Det började med starten av Lummelunda bordtennisklubb i hemvärnsgården i Lummelunda 1952, gick vidare inom sportklubben på Ericsson, och fortsatte på plats i Fole.
- Vi försökte få ihop pingisen i Fole. Det fanns en skytteförening, men där drog man inte alltid jämnt, men det blev genom Fole skyttegille som vi startade pingisen, berättar han.
Pingisen var inte allt. På sommaren kom det sig naturligt att engagera sig i varpan. I dag är han kassör i Fole IF och sekreterare i Gotlands varpaförbund.
Och så håller han i pingisen efter skoltid i Fole. Tisdagar, onsdagar och fredagar.
- Vi håller på från klockan fem och det brukar vara tio, tolv barn. Sedan på sommaren är det varpa. Det är nog tack vare att det är en liten ort som det går att hålla på så. Det är lite fritidsgård över det.

Bredden viktig
För hur det nu än är så är det två individuella idrotter som ligger varmast om "Jonnes" hjärta. Men med aspekten på bredden som en gemensam nämnare.
- Pingis och varpan har fått stå lite åt sidan för innebandyn och fotbollen. Inget fel med det utan det är ändå bra att folk håller på med idrott.
Däremot kan han, utan spår av bitterhet, medge att det borde kunna vara fler som engagerar sig i föreningslivet och barnen. Samt att lite mer uppskattning lite oftare hade känts bra.
- Kanske det. Oftast säger någon något när man inte gör det man brukar. Men, sådant är inget jag tycker att man ska räkna med fast det sporrar såklart om någon säger något positivt så där spontant.

Nynäshamnsresa sticker ut
Sett till den mängd av kvällar och timmar som "Jonne" har lagt ner är det svårt att hitta några direkta höjdpunkter som sticker ut. Det har varit mycket. Och många olika turneringar som exempelvis Foleraketen, en breddtävling som han var med och startade 1986.
Men ett riktigt guldkorn lyser lite mer.
Det när han och ledaren för Östergarn, Ivan Ahlgren, fick ta till smått ovanliga ledaregenskaper.
Tillsammans skulle Fole- och Östergarnspelarna tävla i Nynäshamn. Totalt hade de två ansvaret för cirka 25 barn och ungdomar, som skulle inkvarteras i en föreningslokal vid Nickstabadet.
- Vi kom av färjan och kom fram dit vid halvelvatiden. Då var det låst och ingen fanns i närheten. Så jag och Ivan slog sönder en ruta och tog oss in. När vi hade lagt oss vid tolvtiden kom han som skulle låst upp och frågade vad vi hade gjort. Men han hade druckit så Ivan sade bara till honom att "Nu har vi tagit oss in här själva och måste få sova ett tag. Men vi ska ha frukost vid sju i morgon bitti".
Så blev det.
Okonventionellt ledarskap, visst. Men barnen fick både husrum och spela sina matcher. Det viktigaste för "Jonne" i Fole.

John-Erik "Jonne" Olsson den sista månadens ledare

ALLMÄNT: Kvällarna på tisdagar, onsdagar och fredagar har varit vikta åt pingis och ungdomarna i Fole IF. Så har det varit i 40 år för John-Erik "Jonne" Olsson.Som ibland har fått ta till okonventionella metoder i sin ledarroll.