Ingen i Ladies är landslagsmässig
Det har nog inte gått en dag utan att vi på sportredaktionen vridit och vänt på den där sagolika kvällen den 19 april när Visby Ladies och - antar jag - en hel längtande ö äntligen fick sitt SM-guld.
Nu går vi spänt och väntar på den trupp som förbundskaptenen Eivind Möstl förväntas presentera när som helst. Ska den från gotländskt håll pressade förbundskaptenen äntligen ge någon i Ladies chansen i damlandslaget?
Ärligt talat så tror jag inte det. Av den enkla anledningen att ingen i laget är landslagsmässig. (Om vi bortser från Susanne Kernl, Tyskland, och Sonia Ortega, Mexico).
Medan de flesta övriga lag i serien har haft en eller ett par spelare som klivit fram i match efter match, spelare som övriga lagkamrater tryggt kunnat luta sig mot och överlåta ansvaret till, så har Ladies gett kollektivet ett helt nytt ansikte.
Här har i princip alla spelare i truppen omväxlande haft sina "fifteen minutes of fame". Enskilda spelare har briljerat korta perioder - och då visat landslagsklass - för att minuterna senare försvinna ur matchen och avlösas av någon annan. Johanna Ericsson, Mikaela Braf, Marie Söderberg, Lin Eriksson, Katja Lefwerth, Maria Gustafsson, Sussi Rosengren; alla har de spelmässigt blandat och gett, var för sig avgjort matcher för att nästa stund vara helt osynliga. Men ytterst sällan har jag sett de vika ned sig kollektivt. En för alla, alla för en. En mardröm för en motståndare. Vem ska man punktmarkera? En hel trupp fylld av stjärnor som tänds och slocknar om vartannat.
Men landslagsklass? Nej, då måste man kunna lysa under en längre tid.
Om det nu skulle bli så, antar jag att det måste vara unikt i svensk elitidrott att ett lag som vinner både grundserie och slutspel står utan deltagare i landslagstruppen. Frågan är om det någonsin hänt. Jag vet inte, men anser samtidigt att det i så fall är just detta som gör Visby Ladies storhet.
Skulle Eivind Möstl återigen bortse från Visby Ladies så tycker jag Thomas Nordgren, Anders Pettersson och tjejerna i truppen kan slå sig för bröstet och känna än mer stolthet över vad de presterat den här säsongen. Vinsten i grundserien och SM-guldet kommer därmed få ännu högre status. Svenska mästare med ett stjärnspäckat lag utan stjärnor, det är imponerande!
Lyssnar på en kommersiell radiokanal och hör reklam för en ny platta. "Munkarna 1:a kapitlet" heter skivan och innehåller gamla svenska myspyslåtar inspelade med någon vedervärdig "klosterkör" som inte tycks ha full koll på varken intonation eller diktion.
Jag skrattar och förstår att de studiopengarna lär de aldrig få tillbaka.
Ser sedan till min fasa att skivan gått direkt in på tionde plats på topplistan!
Nu måste branschen se till att CD-priserna höjs. Rejält! Folk verkar ha för mycket pengar.
Premiär i kvartersligan 4 maj:
Lyckobönorna-Real Tjelvar 6-7
Ett svängigt målkalas där två läckande försvar har lite att fundera på under veckan. Individuellt skickliga prestationer avgjorde. Flera fina Real-rusningar, ofta från egen mållinje, blev Lyckobönornas fall.
Nästa match:
Elitbollarna-Lyckobönorna, Vibbleparken 11 maj.
Så jobbar vi med nyheter