En rofylld Liv på Lojsta träsk
RODD: Sedan tre veckor ror hon för glatta livet på Lojsta träsk.
Sommargotländskan Liv Kalström ligger i hårdträning på Gotland och GT-sporten har träffat henne mitt under ett träningspass på Lojsta träsk.
En svag bris driver in över Lojsta träsk, vassen svajar försiktigt och några molntussar samlar sig på himlen. Förutom vindens brus i vassen, vågskvalpet i strandkanten och det lugna plaskandet från tre turister som paddlar förbi i en kanot är det lugnt och tyst vid Lojsta träsk. Ute på sjön glider Liv Kalström förbi som ett streck i snabb takt.
- Jag har tränat på Tingstäde träsk också, men där är det lite för mycket folk, förklarar Liv Kalström efter att ha tagit sig in till bryggan vid stranden.
600 längder på träsket
I många andra delar av världen är rodd en stor sport - i Sverige lever den ett liv i skymundan. Den aktuella båttypen heter "sculler" och man tävlar i singel-, tvåmanna-, fyrmanna- och åttamanna-sculler.
Man räknar inte sekunder för att slå världsrekord, eftersom sporten är oerhört väder- och vindberoende. Däremot kan det vintertid anordnas VM i inomhusrodd på roddmaskin, roddarnas "försäsongsträning".
Sommargotländskan Liv Kalström, 26, är en av dem som satsar hårt på sporten och som sedan tre veckor tillbaka ror fram och tillbaka, fram och tillbaka på Lojsta träsk. Hon har varit på Gotland i tre veckor, en timmes rodd i princip varje dag. Alltså ungefär 30 längder. Dagligen.
Det innebär i runda slängar 600 längder totalt. Man kan ana att Liv Kalström kan Lojsta träsk på sina fem fingrar. Nästan, visar det sig...
- Man har ju lite dålig koll bakåt, men jag brukar hålla ett öga på strandkanten så jag vet var jag är och när det är dags att vända. Men häromdagen kom jag för långt och gled in i näckrosorna där borta, säger Liv Kalström och pekar bortåt ena änden av Lojsta träsk.
- De lossnar ju inte direkt av en sculler-åra, så jag tippade och hamnade i vattnet. Det här är ju egentligen inte mycket till båt, ler hon.
50 minuter - rakt ut
Varför blev det rodd för din del?
- Jag gillar kombinationen av styrka och kondition, och samtidigt är det både en lagsport och en individuell sport. Jag har alltid tränat på olika sätt, och genom kompisar kom jag i kontakt med just rodd för ungefär ett år sedan.
Vad krävs för att man ska bli en bra roddare?
- En grym syreupptagningsförmåga, ler Liv Kalström och tillägger:
- När man befinner sig i slutet av en 2 000-metersbana är det inte kul. Då vill man faktiskt ingenting annat än bara komma därifrån.
I tävlingssammanhang är det 2 000-metersbana som gäller. I Lojsta träsk, däremot, blir det bara 500-meterslängor.
Längre är inte sjön.
- 500 meter är lite för kort egentligen. Det är skillnad att träna i Stockholm - där sätter man sig och ror utåt, och efter 50 minuters rodd så vänder man, skrattar 27-åringen.
Med SM i sikte
Liv Kalström har spenderat alla sina somrar på Gotland. Hennes mamma är född på Gotland, och efter namnet Kalström - som mycket riktigt stavas utan ?h? eller ?r? i mitten - kommer från gårdsnamnet Kalbjärga på Fårö.
Till vardags jobbar hon som tränare och kostrådgivare på ett gym i Stockholm, och sedan ett år tillbaka ägnar hon alltså fritiden åt rodd där hon tävlar för Stockholmspolisens IF. Trots en hittills kort karriär som roddare siktar hon nu på SM, som arrangeras i dalsländska Lilla Edet första helgen i september.
- Jag kommer i alla fall att delta i åttamannarodd. Sedan blir det endera två- eller fyrmanna. Vi ska ha en uttagning om det, för att få bästa möjliga fyrmannalag, berättar Liv Kalström, som i tvåmannasammanhang ror tillsammans med klubbkompisen Linda Ståhl.
Du tävlar inte i singelsculler?
- Nej, inte hittills. Men visst, efter träningen här så vill man ju egentligen tävla i singel för att se vad träningen har gett, flinar Liv Kalström.
Därefter fortsätter träningen. Molnen tornar visserligen upp sig på himlen, och några regndroppar faller över träsket. Men det rör inte Liv Kalström. Ska man till SM så måste det tränas.
Även om det regnar över Lojsta träsk.
Roddsporten har sitt ursprung i England, där tävlingar på Themsen mellan lag från Cambridge och Oxford har anor ända från 1829.
Till Sverige kom roddsporten i mitten av 1800-talet, då "Götheborgs Ro-Club" - landets första klubb inom sporten - bildades. Den 27 november 1904 bildades Svenska Roddförbundet.
Det första svenska mästerskapet i rodd arrangerades i Stockholm 1905. Historiens förste svenske mästare - i båttypen singel-sculler - blev Albin Johansson från Vaxholm.
En tävlingsbana som håller internationell standard ska vara 2 000 meter lång och bestå av minst sex banor.
De tävlande delas in i dam- och herrklass, samt i klasser beroende på båttyp och deltagarnas ålder.
Två båttyper förekommer inom traditionell tävlingsrodd: dubbelårsbåtar, också kallade "scullers", och enkelårsbåtar. En sculler har plats för en, två eller fyra besättningsmän/-kvinnor. Enkelårsbåtarna finns för två eller fyra roddare, med eller utan styrman, samt för åtta roddare och då deltar också alltid en styrman. Båtarna är utrustade med rörliga säten, för att roddarna bättre ska kunna utnyttja benen i rodd-draget. Årornas längd varierar; en sculler-åra är knappt tre meter lång och en åra till en enkelårsbåt är närmare fyra meter.
Källa: Svenska Roddförbundet.
Till Sverige kom roddsporten i mitten av 1800-talet, då "Götheborgs Ro-Club" - landets första klubb inom sporten - bildades. Den 27 november 1904 bildades Svenska Roddförbundet.
Det första svenska mästerskapet i rodd arrangerades i Stockholm 1905. Historiens förste svenske mästare - i båttypen singel-sculler - blev Albin Johansson från Vaxholm.
En tävlingsbana som håller internationell standard ska vara 2 000 meter lång och bestå av minst sex banor.
De tävlande delas in i dam- och herrklass, samt i klasser beroende på båttyp och deltagarnas ålder.
Två båttyper förekommer inom traditionell tävlingsrodd: dubbelårsbåtar, också kallade "scullers", och enkelårsbåtar. En sculler har plats för en, två eller fyra besättningsmän/-kvinnor. Enkelårsbåtarna finns för två eller fyra roddare, med eller utan styrman, samt för åtta roddare och då deltar också alltid en styrman. Båtarna är utrustade med rörliga säten, för att roddarna bättre ska kunna utnyttja benen i rodd-draget. Årornas längd varierar; en sculler-åra är knappt tre meter lång och en åra till en enkelårsbåt är närmare fyra meter.
Källa: Svenska Roddförbundet.
Så jobbar vi med nyheter