I lördags berättade GA om forskning på gravida kvinnor i Anderna, där halten bor i dricksvattenbrunnar påminner om nivåerna som förekommit på Gotland. Forskare på Karolinska institutet i Stockholm misstänker att fosters tillväxt påverkas, eftersom de får i sig höga halter bor via mammornas dricksvatten.

Den 15 april inför Region Gotland bevattningsförbud på Gotland och oron är stor för ännu en torrsommar.

Expert. Bo Olofsson berättar att vid vattenbrist ökar risken för kraftigt höjda halter bor i dricksvattnet.

Artikelbild

| Mätning. Ett vattenprov i den egna brunnen kan tala om hur mycket bor som finns.

 

Bo Olofsson, professor i miljögeologi vid KTH i Stockholm, befarar att vattenbristen påverkar halten bor i de gotländska brunnarna.

– Vid torrår när grundvattennivåerna är låga brukar salthalterna öka generellt. Och med dem finns det ju risk att det blir kraftigt höjda borhalter, säger han.

Bo Olofsson har studerat Gotlands vattensituation och varit rådgivare åt Naturvårdsverket. Han förklarar sambandet mellan vattenbrist och bor i brunnsvatten beror på gammalt saltvatten från långt tillbaka i tiden.

Artikelbild

| Modell. Bo Olofsson visar hur gammalt saltvatten kan tränga upp när trycket från sötvatten minskas vid till exempel torka.

– Det finns extremt salt vatten som kan vara väldigt gammalt och härröra från tiden när Gotland formades. För flera hundra miljoner år sedan, säger Bo Olofsson.


Rening. Det går att rena dricksvatten från bor med hjälp av filter.

Artikelbild

| Expert. Bo Olofsson berättar att vid vattenbrist ökar risken för kraftigt höjda halter bor i dricksvattnet.

 

Insprängt under Gotland finns det vattnet kvarlämnat från tiden innan dagens Östersjö bildades, det så kallade Litorinahavet. Ännu äldre havsvatten från när landmassan bildades kan också, enligt Bo Olofsson, vara kvar efter avdunstningsprocesser.

Artikelbild

| Professor. Bo Olofsson förklarar sambandet mellan bor i brunnar och lågt grundvatten.

Han förklarar att borhalten i vatten ofta beror på salthalten och att gammalt saltvatten i regel innehåller mer bor, ibland högre än gränsvärdet från Livsmedelsverket för dricksvatten som är 1 miligram per liter.

– I havsvatten kan den vara 5 milligram per liter, långt över det gränsvärde vi har. När havsvattnet lagras in så håller det kvar en hög borhalt, säger Bo Olofsson.

Modell. Bo Olofsson visar hur gammalt saltvatten kan tränga upp när trycket från sötvatten minskas vid till exempel torka.

 

Sötvatten är lättare än saltvatten, tyngdlagen gör sedan att saltvattnet ligger djupt. Om man lägger sötvatten ovanför saltvatten skulle det flyta. Enligt Bo Olofsson pressar grundvattnet, så länge det är högt, ner det salta gamla vattnet som kan innehålla förhöjda halter bor. Men om det naturliga grundvattnet sänks vid vattenbrist kommer saltvattenfronten upp som kompensation.

– Det blir som ett isberg i vatten. En tiondel sticker upp över vatten och nio tiondelar under vatten. Om vi plockar bort en del av isberget då sticker motsvarande mängd upp igen för att kunna kompensera, säger Bo Olofsson.

Bo Olofsson berättar att vid vattenbrist, när vatten tas från brunnar där saltvatten stigit upp i kompensation, ökar risken för kraftig höjda halter bor i dricksvattnet.

Tommy Gardell (S) är ordförande i tekniska nämnden och hanterar Region Gotlands vattenfrågor. Han känner till regionens mätningar av bor och problem i egna grundvattentäkter, men inte sambandet med vattenbrist.

– Det är möjligt det är så, jag tycker inte att vi har fått de signalerna från experterna. Att bor ökar av det skälet, den slutsatsen känner jag inte till, säger han.

Mätning. Ett vattenprov i den egna brunnen kan tala om hur mycket bor som finns.

 

Uttaget av vatten när många besöker ön varma torra somrar bidrar då till att sänka grundvattnet. Men det finns också andra orsaker bakom vattenbristen, till exempel utdikningen av de gotländska myrarna under 1800-talet. Utan träsk och våtmarker finns inget vatten som trycker ner saltvattnet. Sveriges geologiska undersökningar, SGU, har kartlagt områden där sötvatten skulle kunna föras tillbaka med mänsklig hjälp.

– Man kan tänka sig att vi tar vatten och infiltrerar ner och höjer grundvattennivån. Då pressar vi tillbaks saltvattnet och då får vi generellt ett bättre vatten – både ur salthaltssynpunkt och ur borsynpunkt, säger Bo Olofsson.

Tommy Gardell är öppen för en sådan lösning.

– Det tycker jag är en spännande utveckling. Det jobbar man med på Öland. De har grusåsar och på hösten börjar de en infiltrering in för att höja grundvattnet, säger han.