”Äng är åkers moder”. Alla har väl någon gång fått höra denna gamla sanning. Lieslåtterns betydelse för biologisk mångfald kan också slås fast. Runtom i landet kämpar lantbrukare, naturintresserade människor och länsstyrelser för att hävda kvarvarande ängsmarker.

På Gotland är skötseln av ängen en stor sak, bland annat tack vare den ängskommitté som varit aktiv sedan 1940-talet, men också här har arealerna minskat dramatiskt. En uppskattning som återges i information från länsstyrelsen anger att det för drygt 100 år sedan fanns så mycket som 30 000 hektar ängsmark på ön. Att slå äng med lie i dag är att fortsätta arbetet i ett kanske tvåtusen år gammalt kulturlandskap.

Erik Larsson i Öja är en av traditionsbärarna när det gäller lien och dess användning. I hans fall gäller det även konsten att lägga vast, täcka tak med ag, härda spett på bästa sätt och annat som en stadsbo av i dag kanske ägnar liten tankemöda, eller ingen alls.

Artikelbild

| Robert Enkel Larsson skärper eggen med sigdspånet.

GT träffar honom i färd med att slå ett änge nästgårds, tillhörigt Anders Jernberg. Deltagarna i slåttern är barn, barnbarn, sommargotlänningar och grannar. Flera har slagit tillsammans med Erik många gånger förr, efter att ha lärt sig grunderna av honom.

– Här ute tror jag inte kunskaperna om slåtter med lie kommer att dö ut. Jag ser ett intresse från ungdomar, som vill kunna använda lien i trädgården. De håller koll på andra gamla hantverk också, genom Facebook och liknande, säger Erik Larsson.

Sant är att den som söker på till exempel Youtube snabbt kan bli expert på lieslåtter. I teorin alltså, för i praktiken är det inte lika lätt.

– Nej, inte så! Du ska inte hugga, utan skära. Försök inte slå så mycket åt gången. Lien ska ligga an mot jorden, tryck ner den! Små steg framåt, rör dig i cirkel.

Artikelbild

| Erik Larsson vet det mesta som är värt att veta om slåtter med lie.

Erik Larsson instruerar GTs reporter och båda vet att denne tillhör en kategori som är svårlärd: en medelålders eller äldre man som tror att han vet och som slagit med lie någon gång. Slagit alltså. För proffsen skär av gräset – med väl vässad lie.

– Den ska hålla skärpan under en arbetsdag. Det beror både på stålet och på hur du lyckas med förvässningen, kommenterar Erik Larsson.

Artikelbild

| Slipliar används i Öja, inte knackliar.

Här skymtar en viss pessimism fram, för enligt honom finns just ingen som tillverkar ”en klok lie” nu för tiden. Tur då att det finns gamla att få tag i. En fastlandsresa nyligen resulterade i att han fick med sig minst ett dussin hem till Öja. Sen var det vässningen. Erik Larsson använder sigdspån, inte bryne av sten. Sigdspånet är av trä, inoljat och doppat i mald sandsten.

– Risken att skada eggen på lien är mindre, förklarar Erik Larsson sin förkärlek till det redskapet.

Artikelbild

| Robert Enkel Larsson i bakgrunden lärde sig tekniken som barn. Det gjorde inte GT:s reporter i förgrunden.

Det finns förstås de som prioriterar annorlunda. En lika bestämd uppfattning har Erik Larsson när det gäller vad slags lie som ska brukas: sliplie, inte knacklie. Som namnet anger hålls den senare hålls vass genom att eggen bankas ut med hammare.

Några av liens fördelar; inga avgaser, inget buller, är uppenbara. Men kan den ersätta motorgräsklipparen? Absolut, säger de som behärskar tekniken.

Artikelbild

| Man behöver svalka sig under en dag på änget.

– En samvetsfråga, svarar Erik Larsson, tillfrågad om hur han gör.

– Jag slår gräsmattan med lie, men sen händer det att min fru Lena hinner före med gräsklipparen.