”Föremålet är tillverkat av pigmenterad gips och ytan är lackad med en modern alkydfernissa. Hästens huvud har troligen brutits av i ett senare skede och föremålet kan ha legat i marken. Föremålet är troligen en väl utförd kopia, möjligtvis tillverkad efter en avgjutning av en av spelpjäserna tillhörande samlingen från Lewis.”

Så lyder slutsatsen av Riksantikvarieämbetets provtagningar med röntgenmetoder och FTIR-TAR. Det sistnämnda är en form av spektroskopi, där substans från föremålet som jämförs med kända material. Kurvan från schackpjäsen är snarlik den från gips.

– Det är en kopia. Men den här var lurig. Den är svart rakt igenom, även brottytan där den är trasig. Så gipsmassan är blandad med pigment, säger Tom Sandström på Riksantikvarieämbetet.

Artikelbild

| Den svarta springarens ursprung är alltjämt oklart.

– På något sätt har den hamnat i jorden, den har gjort en intressant resa.

Den svarta springaren är mycket lik de berömda Lewis-pjäserna som hittades i Uig på ön Lewis, Hebriderna, 1831. De är tillverkade i valrossben och hör till British museums allra mest värdefulla föremål. Ett mindre antal av de totalt 78 pjäser som upptäcktes finns på det skotska nationalmuseet i Edinburgh. Det finns ett flertal böcker, både vetenskapliga och mer populärt skrivna, om pjäserna. De har också gett namn till en modern deckarsvit av författaren Peter May. Att det spelades olika brädspel i de nordiska länderna på vikingatiden är också väl känt.

Allt som allt var det inte konstigt att Olle Gibson, tidigare kultursekreterare på Gotland, hajade till när han fick syn på den svarta springaren som fanns till salu på Toggas antikbod mittemot infarten till flygplatsen i Visby. Till saken hör också att Gibson efter resor till Hebriderna var väl bekant med Lewispjäserna. Han köpte Toggas schackpjäs för en billig penning. Som privatperson kan man inte få föremål undersökta av Riksantikvarieämbetet och därför överlämnade han pjäsen till Gotlands Museum för att få den analyserad.

Torgny Samuelsson, Togga, såg för ett år sedan ut att ha gjort en dålig affär. Den slutsatsen gälller inte längre. Pjäsen är tills vidare kvar på Gotlands Museum.

– Den har skänkts hit, men vi får väl fundera på om vi ska behålla den eller lämna tillbaks den, säger Birgitta Strandberg-Zerpe på museet.