Konsumtionen av adhd-läkemedel bland barn varierar kraftigt över landet. Socialstyrelsen har därför fått regeringens uppdrag att ta reda på vad som ligger bakom de stora skillnaderna.

Det handlar om narkotikaklassade läkemedel, men det är inte den enda anledningen till att regeringen vill ha frågan utredd. Sverige ska ha en likvärdig och patientsäker vård och den medicinering man får ska inte påverkas av var man bor.

Gotlands län har länge utmärkt sig genom att ha en mycket hög förskrivning av adhd-läkemedel till barn. Förra året fick 8,3 procent av pojkarna och 5,2 procent av flickorna på ön adhd-medicin.

Artikelbild

| Regionala skillnader är vanliga inom sjukvården, men när det gäller adhd-läkemedel har de blivit mycket stora.

Det är den högsta förskrivningen i landet och den ligger långt över vad Socialstyrelsen i dag betecknar som en ”normalnivå”, med medicinering av 5 procent av pojkarna och 2,5 procent av flickorna.

Det är känt sedan tidigare att risken för att få en adhd-diagnos ökar om föräldrarna är lågutbildade eller själva har en sådan diagnos. Socialstyrelsen har vägt in sådana faktorer.

– Vi har tittat på om det förklarar de stora skillnaderna, men det verkar det inte göra, säger utredaren Peter Salmi.

Nu går Socialstyrelsen vidare och undersöker om det finns andra förklaringar till de regionala skillnaderna. En teori som man vill undersöka är om resurserna inom skola och sjukvård påverkar medicineringen.

Artikelbild

– Vi kommer nu att titta på resurser och tillgänglighet inom sjukvården. Vi kommer också att ta reda på om det finns skillnader mellan olika skolor. Det kan ju finnas skolor som har rutiner för att fånga upp alla barn med adhd. Vi vill hitta motorn bakom skillnaderna, oavsett om man har hög eller låg förskrivning, säger Peter Salmi.

En förklaring till att förskrivningen av adhd-läkemedel är hög i vissa områden kan vara att det har skett en glidning och att dessa läkemedel skrivs ut också till barn som inte uppfyller alla kriterier för adhd-diagnos.

– Det behöver inte vara fel, men det måste i så fall finnas en systematik i det. Om man ser att det är bra ska alla få del av det, säger Peter Salmi.

I maj ska uppdraget slutredovisas till regeringen.

– Då kommer vi också att föreslå åtgärder så att vi kan jämna ut skillnaderna över landet, säger Peter Salmi.