Region Gotland förbereder en ansökan om att få provpumpa ett borrhål vid Kvie i Lojsta under tre år. Tanken är att vatten från täkten ska blandas med det avsaltade vattnet från Kvarnåkershamn.

Markägare, LRF och länsstyrelsen är starkt kritiska till provpumpningen.

– Region Gotland har återkommande provpumpat i området under en mansålder, utan att lyckas någon gång. Varför ska man försöka en gång till, frågar sig Simon Niklasson vid Bjärs i Lojsta och berättar om förra sommarens provpumpning.

Artikelbild

| I Lojsta finns flera gårdar med omfattande djurhållning. Behovet av vatten är stort.

– Pumpningen hade en accelererande inverkan. Bäcken vid Kvie, som alltid har rinnande vatten, torkade ut och vi tvingades flytta djuren till andra marker.

Fardhem-Linde-Lojsta LRF-avdelning påpekar i ett yttrande till Region Gotland att enskilda vattentäkter påverkats så långt bort som tre kilometer från provtäkten. I området bedrivs en omfattande djurhållning som är beroende av vattnet. Kort och koncist yrkar avdelningen: ”Låt oss slippa provpumpningen”.

– Det handlar om så lite vatten. Regionen har som mål att ta ut 300 kubikmeter per dygn. Förra sommaren lyckades man ta ut hälften av det, och redan då blev det problem, säger Simon Niklasson.

Även LRF Gotlands ordförande Anna Törnfelt ifrågasätter provpumpningarna. I ett yttrande ber hon regionen överväga om det verkligen är värt att satsa stora summor på utredningar, provpumpningar och förhandlingar i domstol, när det vägs mot hotet att lantbruksföretag påverkas med eventuella ersättningskrav som följd.

Artikelbild

| Utöver våra lokala intressen finns det en rad fakta som talar mot ytterligare provpumpningar i Lojsta, skriver Lennart Niklasson.

Den aktuella platsen är inte samma som orsakade problem på 90-talet. Borrhålet är flyttat från ett område med jordbruksmark till ett med mera skog. Men det har gjort att provtäkten hamnat mycket nära den norra delen av Natura 2000-området Kvie, som till största delen består av ett rikkärr. Länsstyrelsen bedömer att det finns en påtaglig risk för påverkan, när uttag av vatten görs så nära källflödena.

Länsstyrelsen påpekar att det efter provpumpningen kan bli mycket svårt att få ett permanent tillstånd, med hänvisning till det starka skydd som Natura 2000-områden har. Minsta skada på källmyren skulle innebära att en framtida vattentäkt stängs, även om det finns tillstånd. Med anledning av det ifrågasätter länsstyrelsen om regionen verkligen ska gå vidare med det borrhål man valt.

Trots kritik från flera håll förbereds en ansökan. Normalt beslutar förvaltningen själv om provpumpningar, men eftersom kritiken är omfattande och länsstyrelsen kräver att det måste finnas en vattendom har ärendet lyfts till tekniska nämnden.

– Vi tog hänsyn till resultaten av pumpningar på 90-talet när vi valde plats förra året. Det finns andra alternativ, men de innebär längre ledningsdragningar, säger regionens vatten- och avloppschef Susanne Bjergegaard Pettersson.

Politikerna tar upp ärendet vid nästa sammanträde, den 27 mars.

– Jag kan inte säga om det blir ett beslut eller om ärendet återremitteras. Det finns ännu några frågor som jag vill ha besvarade, bland annat vilken inverkan ett framtida vattenskyddsområde får för jordbruket om täkten permanentas, säger ordföranden Karl-Johan Boberg (C) som nyligen träffat markägare i Lojsta.

Karl-Johan Boberg påpekar att Region Gotland med ljus och lykta letar efter nya vattentäkter, och att även små tillskott är värdefulla.

– Vi måste ändå tänka oss för i vår iver att hitta vatten. Ingen privatperson ska behöva drabbas av sinande brunnar, påpekar han.