Statistiken över mark- och skogsbränder de senaste 20 åren visar att 2018 toppar listan när det gäller antalet bränder. Däremot var det inga riktigt stora bränder. De största omfattade cirka 4-5 hektar.
Totalt larmades räddningstjänsten till 56 markbränder under 2018 och flesta inträffade i juni (17 stycken) och juli (16 stycken). Det kan jämföras med 2017 och 2016 då totalt drygt 30 bränder rapporterades varje år.
Det extremt varma och torra vädret gjorde att gnistbildning från maskiner var en brandorsak som ökade, som exempelvis vid branden i Klinte den 18 juli då uppskattningsvis 40 000 kvadratmeter åker och skog brann sedan en skördetröska fattat eld. Klintebranden var en av de två största bränderna förra året, den andra inträffade 19 juli i Vamlingbo då en balmaskin fattade eld och fick åkern att börja brinna.
Mest häktiskt var det dagarna kring månadsskiftet juni/juli. Den 29 juni och 1 juli larmades räddningstjänsten till tre olika bränder under samma dag.
LÄS MER: Så många markbränder skedde under sommaren
Vad som orsakar bränderna är ofta okänt, men vid 8 av de 56 bränderna förra året anges gnistbildning från maskiner som orsak. Vid ytterligare en handfull fall startade bränderna som fordonsbränder som sedan spred sig i terrängen.
Hur har räddningstjänsten rustat inför den här sommaren?
– Vi gjorde redan förra året överenskommelser med åkerinäringen och lantbrukarnas maskinring där vi kan larma dem i ett tidigt skede. De kör i princip vatten åt oss så att brandmännen kan ägna sig åt att släcka bränder.Vi hade dem på larm vid ett antal tillfällen, men vi klarade oss från stora bränder i fjol, säger Dick Svennefelt.
Han säger att man var bättre förberedd inför förra sommaren, vilket troligen är anledningen till att det inte blev några riktigt stora bränder trots torkan.
– Vi larmade ut fler egna enheter och vi larmade de externa enheterna i ett tidigt skede. Det gav bra effekt, absolut!
En nyhet i år är att MSB upphandlat helikoptrar som gör att lokala räddningsstyrkor snabbare kan få hjälp centralt ifrån vid större bränder.
– Det betyder att man kan få hjälp av helikopter i ett tidgare skede, inom som längst 90 minuter.
Förra årets totala grillförbud, hade det någon inverkan?
– Nej, och det kommer aldrig att ske igen. I fjol togs det beslutet lite ad hoc: "det är så torrt och varmt i Sverige, vi måste göra något". Men grillning i villaträdgårdar har i princip aldrig orsakat några mark- eller skogsbränder.
Dick Svennefelt förklarar att MSB i år infört två nivåer av eldningsförbud. Vid normalt eldningsförbud får man inte elda i skog och mark, men däremot på iordningställda grillplatser.
– Sedan kan man skärpa eldningsförbudet och då får man inte elda på iordningsställda grillplatser heller, men i din trädgård kommer det aldrig att bli grillförbud igen, säger Dick Svennefelt.
På fredagen gick Räddningstjänsten på Gotland ut med "eldning avrådes". Det är torrt på Gotland och brandrisken är stor.
– Vi tycker inte att man ska elda, men det är inte sådana nivåer att det blir eldningsförbud just nu.
Brandflyget på Gotland startade sin verksamhet för flera veckor sedan och flyger sina inspektionsrundor när brandrisken är hög.
– De har en fast slinga som de flyger och beroende på brandrisken flyger de en, två eller tre gånger per dag, säger Dick Svennefelt.