Det kommunala kostnadsutjämningssystemet har ofta pekats ut som en ödesfråga för ön.

I oktober kom förslagen från utredningen ”Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen förkommuner och landsting”.

Utredningen vill lägga större tyngd vid glesbygden och vid socioekonomiska faktorer. För Gotlands del innebär förslagen 86 miljoner mer per år från utjämningssystemet.

Artikelbild

I fredags meddelade regeringen att utredningen nu remitteras  till 338 instanser, däribland samtliga kommuner, landsting och regioner. Svar ska lämnas senast 17 maj.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) säger att utjämningssystemet är en viktig del i att skapa förutsättningar för ”att ge alla medborgare rättvisa livsvillkor och motverka klyftor mellan olika landsändar”.

Eva Nypelius (C), regionstyrelsens ordförande på Gotland, välkomnar remissen.

– Det är ett bra steg på vägen. Det är viktigt att utjämningssystemet uppdateras. I dag är det en väldig eftersläpning när det gäller till exempel befolkningsstrukturen.

En konsultrapport har visat att Gotland egentligen behöver kompenseras med uppemot 300 miljoner kronor, på grund av ö-lägets merkostnader. Det får Gotland försöka tackla på annat sätt. Senaste försöket är en OECD-utredning som regionstyrelsen nyligen sökt EU-medel för.

Det blir skarp strid om utjämningssystemet. Till exempel har Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande i Stockholm avfärdat förslagen med att Stockholm ”inte kan vara landets bankomat”.