Krönika Gotlands Folkblad ”Av hänsyn till sin familj uttalar han sig inte” är ett begrepp som använts under föregående veckas skandalomsusade affär. Tafs, sex och herravälde är i vanlig ordning inblandat. Hänsyn till sin familj tänker manspersonen inte en sekund på, när han sträcker ut handen, labben, lusten till en annan kvinna. Vi kanske skall börja där. Den kommande förödmjukelsen hamnar med andra ord på två håll och man kan undra hur och på vilket sett hen och media skyddar tredje part. Vi kan snabbt erinra oss medias roll och prinsessan Madeleines utsatthet en gång.

Kvinnor hamnar i en Golgatavandring, har alltid gjort och kommer fortsatt att göra. På den punkten har Erik Fransson rätt. Det som upprör är ordet ”surkärring” som återkommer i texten och som med all säkerhet är hämtad text från andra medier. I ordboken finns bara en synonym till surkärring, nämligen kossa.

Dagens kvinnor som avvisar oborstade pampar och kåta mäns olika beteenden är mogna, kloka, självständiga, frigjorda, självrådande kvinnor. Oberoende av mäns egna föreställningar om kvinnor.

Då kommer jag till det väsentliga. Vi skapar ständigt nyord, men finns det ett enda ord, ett substantiv eller flera, som beskriver en självständig, nutida kvinna? Naturligtvis inte. Vad kvinnor erövrar suddas på något konstigt sätt ut. Det är enklare att ignorera än att ta in.

Vem är jag som kvinna av idag i en mans ögon? Oftast när jag kvinna kliver fram och står på mig, påstås jag vara arg eller ilsken. Är en kvinna arg när hon är tydlig eller bestämd i sin klokskap? Kvinnors ilska över att inte bli hörda har gett ord som rivjärn, argbigga, ragata, satmara, aggressiv och maktlysten. Det finns inte nog ord för att avfärda en självrådande kvinna. Och hon är inte heller en karlakarl, he-man, macho, tuffing eller hunk. Men en kämpe är hon, absolut ingen hagga.

Jag ogillar den bild som fortsatt tecknas om oss kvinnor, ogillar framställningen av vår person. Gå till ord som neger eller homofil. Det finns anledning till att vi över åren har lämnat fördomar och attityder kring dessa beskrivningar, de kommer nämligen med bihang. Samma gäller införda ord som bitch. Kvinnor erövrar inte sig själva genom att återerövra vissa ord.

Själv vill jag bli porträtterad som den kvinna jag är, inget annat. Men vem är jag då, kvinna av idag, för alla er som påstår att det går framåt i kvinnorörelse och jämställdhet? Är jag en klarsynt kvinna och vilken benämning får det då? Vad vill du kalla en mogen, självrådande kvinna du respekterar och uppskattar? Det är dags att utlysa en tävling i nyord för den nutida kvinnan men framförallt ta henne på allvar.