Ledare Gotlands Allehanda När hörde du senaste en socialdemokrat tala om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU? Det gamla löftet från förra valrörelsen tycks helt ha fallit ur vokabulären. Och det är inte så konstigt att de inte vill påminna om det. När löftet utfärdades låg Sverige på plats 12, det vill säga elva länder i EU hade lägre arbetslöshet. Senaste noteringen är plats 17.

Mycket talar för att det kommer att bli värre. Just nu råder det högkonjunktur. Men vad händer när konjunkturen vänder? Betänk att många nykomlingar är på väg in på arbetsmarknaden. Eller borde vara på väg in, men kommer att förbli utanför.

Arbetslösheten är betydligt högre bland utrikes födda än för infödda. Speciellt hög är arbetslösheten bland nykomlingar från Afrika och Asien, bland annat på grund av bristande utbildning. Och det är just från Afrika och Asien som flyktinginvandringen har varit omfattande på senare år.

Många andra länder – ja, nästan alla – är bättre än Sverige på att bereda plats för nykomlingar på arbetsmarknaden. Se på det land som tillsammans med Sverige tagit emot mest flyktingar. Se på Tyskland. Arbetslösheten där är typ hälften av Sveriges, 3,5 procent mot 6,5 procent. Detta beror bland annat på att det är så dyrt att anställa i Sverige. John Hassler, professor i ekonomi vid Stockholms Universitet, säger till tidningen Arbetsmarknadsnytt:

– Detta syns tydligt om man jämför med till exempel Tyskland där sambandet mellan kvalifikationer och lön är starkare än i Sverige. Om du har låga kvalifikationer får du i Tyskland ett jobb med låg lön, medan du i Sverige riskerar att bli arbetslös.

Det frestar på att lands resurser, när de som skulle kunna försörja sig själva istället ska försörjas av andra.

Istället för att tala om sitt misslyckande med arbetslösheten så försöker Socialdemokraterna hävda att Sverige ”går som tåget”. Det är helt korrekt, om man avser ett svenskt tåg.

Sveriges tillväxt är sämst i EU, sett till BNP per capita. Till och med Greklands ekonomi växer snabbare än Sveriges och även om statsfinanserna för tillfället är goda så är de inte förberedda för det som kommer.

Tidningen Arbetsmarknadsnytt skriver också om arbetsmarknadspolitiken under rubriken ”Experterna eniga: Regeringens extratjänster floppar”:

”Mer och mer pengar satsas på en åtgärd som av många avfärdas som ineffektiv. Samtidigt trängs andra insatser undan. Insatser där människor får jobb efter avklarat program. ’Extratjänsterna äter pengar som jätten Gluff-Gluff’, säger en arbetsmarknadsexpert.”

Extratjänsterna är en helsubventionerad statlig anställning, för extra personal inom den kommunala välfärdssektorn. Men efter avslutat program visar det sig nu att bra två procent, en av 50, går vidare till arbeten som inte är subventionerade.

Bland annat arbetsmarknadsutbildningar uppvisar ett betydligt bättre facit. En fjärdedel kommer vidare till riktiga jobb. Men extratjänsterna breder ut sig och Arbetsförmedlingen skär ner upphandlade utbildningar.

Mattias Elm, tidigare chef för leverantörsstyrningen på Arbetsförmedlingen och nu konsult på Elmsquared, säger till Arbetsmarknadsnytt:

– Det är uppseendeväckande att en insats som är så dyr och har så dåliga resultat tillåts tränga undan andra billigare insatser med bättre resultat.

Varför satsar regeringen ändå på extratjänsterna? Tja, den vill väl framstå som den gör något både åt arbetslösheten och för välfärden.

Sverige behöver en ny regering.