Ledare Gotlands Allehanda Berlin, Tyskland. Nice och Paris, Frankrike. London, Storbritannien. Och – tvingas vi i dag konstatera – Stockholm, Sverige. I skrivande stund är informationen frustrerande ofullständig, men allt tyder på att vi har drabbats av ett urskiljningslöst terroristattentat av en typ som förövats i flera andra europeiska städer.

Under den just nu pågående presskonferensen vill polisen inte ge oss information om antalet döda och skadade, ens i ungefärliga termer. Den uppgiften överlåts åt Stockholms sjukhus, som försatts i katastrofläge för att hantera terrorns fruktansvärda efterbörd. Men man anar ju att tragedins omfattning kan vara betydligt större än vad massmediernas rapportering hittills har sagt. Ögonvittnesskildringar och blotta tanken på en lastbil som förs fram i onda avsikter på en gågata, en av Stockholms ledande shoppinggator, ger anledning att befara detta.

Tyvärr kommer dådet inte alls överraskande. Det är drygt sex år sedan självmordbombaren Taimour Abdulwahab misslyckades med att döda någon annan än sig själv på Bryggargatan, en tvärgata till (och inte många meter från) just Drottninggatan. Vid terrorattentat på andra håll i Europa har det funnits svenska kopplingar hos förövare. Terrorforskaren Magnus Ranstorp tar upp dessa i intervjun i tidskriften Fokus som citeras i spalten härintill. Och Sverige tillhör ju de länder i Europa, varifrån flest har valt att låta sig rekryteras av terrororganisationen IS.

Sverige har exporterat terrorister. Frågan har egentligen varit när – inte om – även Sverige skulle drabbas av ett terrorattentat med dödsoffer. Att det skulle ske var så gott som ofrånkomligt.

Ett dåd som det som förövades under gårdagen kräver inga resurser och ingen organisation eller speciell kunskap och blir därmed extremt svårt att få kunskap om i förväg och stoppa. Mördaren behövde inte ens en egen lastbil, han kunde enkelt stjäla sitt trubbiga, brutala mordvapen av någon annan.

Det ska sägas att det ännu inte är helt klarlagt att det verkligen ligger islamistiska motiv bakom dådet. Spekulationer om islamistiska motiv förekom allmänt i medierna efter de dåd som förövades i Norge i juli 2011. Spekulationerna visade sig senare vara felaktiga. Det var högerextremisten Anders Behring Breivik som var mördaren.

Men man kommer ju inte ifrån likheterna främst med två islamistiskt motiverade dåd under fjolåret, i Nice 14 juli och Berlin 19 december. Man kan bara hoppas att offren för gårdagens terrordåd inte är lika många som där. I Berlin dog 12. I Nice 84.

Gårdagens fruktansvärda attentat kom inte som en blixt från klar himmel. Av Polisens agerande under gårdagen att döma så var den också förberedd och övad för en sådan här händelse. Den visste hur den skulle agera och gjorde också vad den kunde för att förebygga nya attentat. Sådana har förekommit i samband med andra terrordåd.

Förhoppningsvis leder Polisens snabba och konsekventa agerande även till att skyldiga kan identifieras, gripas, rannsakas och straffas.