Gotlands Allehanda Lungsot, också kallad tuberkulos och tbc, är en sjukdom som för tankarna till 1800-talet. Till hostande fabriksarbetare och Charles Dickens romaner – inte till 2016. Men sjukdomen är fortfarande vanligt förekommande i stora delar av världen, särskilt i Afrika och Asien.

Tio miljoner människor insjuknar varje år. En och en halv miljon dör årligen till följd av sjukdomen. Enligt en forskningsrapport från förra året beräknas än fler dö i sviterna av den under de närmaste tre decennierna, upp till fyra miljoner per år, på grund av den ökade antibiotikaresistensen.

I Sverige har det inte förekommit några allmänna vaccinationer mot sjukdomen sedan 1975. Här anses den tillhöra det förgångna, men det stämmer inte. Det framhåller Sven Hoffner, tuberkulosforskare vid Folkhälsomyndigheten, i en intervju i tidskriften Forskning och Framsteg (5/2016).

Antalet som drabbas av tbc har ökat med mer än 100 procent sedan 2003. Förra året rapporterades 835 fall, vilket var en ökning på drygt 20 procent jämfört med 2014. Under det första halvåret av 2016 hade 421 fall upptäckts.

Orsaken till lungsotens återkomst är den ökade invandringen. Majoriteten av de asylsökande som har kommit till Sverige under de senaste åren är från länder där sjukvården inte är utbyggd och där obligatoriska vaccinationer knappt förekommer. Saken blir inte bättre av att många asylsökande är trångbodda, vilket gör att risken ökar för att de ska smitta andra i sin närhet.

Under sommaren uppmärksammades flera fall av tbc på asylboenden och bland människor som jobbar med asylsökande. Det framkom bland annat att fyra anställda på sociala resursförvaltningen i Malmö stad hade testats positivt för tuberkulos. De hade alla haft kontakt med ensamkommande barn. På ett HVB-hem i Småland visade det sig att fyra inom personalen hade drabbats av latent tuberkulos. En pojke på ett flyktingboende för ensamkommande flyktingbarn i Växjö insjuknade i tuberkulos i somras. Det råder misstankar om att han har smittat andra. Nu ska hela hans skolklass testas för tbc.

Alla asylsökande har rätt till en kostnadsfri hälsokontroll men färre än hälften blir undersökta. Därmed kan tbc och andra sjukdomar gå oupptäckta, med fara för andra. Äldre och barn löper särskilt stor risk att drabbas.

Det finns åtskilliga orsaker till de uteblivna hälsoundersökningarna. Landstingen har varit under hård press och inte hunnit med arbetsbördan. Asylsökande är inte nödvändigtvis medvetna om att de har rätt till en gratis undersökning och de vet inte heller vad syftet med den är. Enligt Anders Tegnell, chef på avdelningen för epidemiologi och utvärdering på Folkhälsomyndigheten, beror det främst på att landstingen har svårt att hitta personerna ifråga (Dagens Medicin 11/10 2015).

En omfattande invandring ställer nya krav på sjukvården. Krav som Sverige uppenbarligen inte lever upp till.