Gotlands Allehanda Hur långt Ryssland är berett att gå i det pågående kriget i östra Ukraina är efter aggressionen på söndagen än mer oklart. När tre ukrainska marinfartyg skulle passera Kertjsundet, som skiljer Svarta havet från Azovska sjön, stoppades de med vapenmakt av Ryssland. Flera personer på de ukrainska fartygen uppges ha skadats.

Passagen genom Kertjsundet ska enligt ett bilateralt avtal mellan Ukraina och Ryssland vara fri. Även FN:s havsrättskonvention garanterar så kallad transitpassage genom internationella sund. Detta är av högsta vikt för Ukraina, som måste kunna nyttja den enda sjövägen till hamnstaden Mariupol vid Azovska sjön. Passagen ska även vara garanterad sedan Ryssland 2014 annekterade Krimhalvön, som gränsar till sundet, och dit man nu byggt en bro över Kertjsundet för att binda halvön till det ryska fastlandet. Men plötsligt gällde alltså inte den fria passagen för de tre ukrainska fartygen på väg till Mariupol.

Agerandet stämmer helt in i Rysslands allt tydligare vilja att komma åt de östra delarna av Ukraina – även om Ryssland hävdar att fartygen var inne på ryskt territorium och därmed motiverade agerandet. Genom att stötta separatister i östra Ukraina och annektera Krimhalvön har Ryssland redan gått för långt. Att stänga Kertjsundet för de tre fartygen är ytterligare ett steg i en riktning som omvärlden inte får tolerera.

Både Nato och FN:s säkerhetsråd, där Sverige ingår, har hållit särskilda möten med anledning av Rysslands agerande, vilka båda slutade i direkt kritik. Flera svenska politiker, däribland utrikesministern i övergångsregeringen Margot Wallström (S), uttalade sig också fördömande mot Ryssland.

Men Ryssland har vant sig vid kritik från omvärlden. Hårda ord och sanktioner har uppenbarligen liten effekt eftersom landet fortsätter att uppvisa aggressivt beteende mot Ukraina. Det är positivt att flera EU-länder nu tagit initiativ till ytterligare europeiska sanktioner mot Ryssland, och förhoppningsvis överväger man även att sätta in mer direkt stöd till Ukraina i konflikten. Omvärldens ställningstagande mot Ryssland behöver bli tydligare.

Ukrainas eget parlament har med anledning av händelserna röstat igenom ett trettio dagar långt undantagstillstånd för 10 av landets 27 regioner. Detta för att kunna parera eventuella nya aggressioner från Ryssland.

Ur ett svenskt perspektiv är det lätt att se Rysslands agerande mot Ukraina som avlägsna, trots att de sker i Europa. Värt att komma ihåg är då att det land som stoppade tre ukrainska fartyg i Svarta havet är samma land som finns på andra sidan Östersjön. Vi kan och bör räkna med att Ryssland är precis lika kapabelt till någon form av aggression i vårt närområde. Om det sker kan Sverige inte kallt räkna med att våra grannländer ska kunna skydda oss.