Gotlands Allehanda En förlust för självständigheten – så får valresultatet i Taiwan tolkas. Den stora segraren i de val till olika positioner som hölls den 24 november blev Kuomintang, det parti som en gång grundades av besegrade nationalister från fastlandet och ännu håller fast vid idén om ett Kina. Stor förlorare blev Demokratiska progressiva partiet (DPP) som har förordat en mer självständig ställning visavi Fastlandskina, rentav formell självständighet.

Kinesiska kommentatorer beskriver valet som en seger för pragmatismen och en förlust för oresonlig ideologi. I regimtidningen China Daily förutspås att relationerna mellan Kina och Taiwan kommer att förbättras i och med att DPP:s ställning försvagas. Pekingregimen är ”angelägen om en fredlig utveckling” och ”skulle vilja dela frukterna av sin utveckling med sina taiwanesiska landsmän”. Om DPP förlorar presidentposten och sin majoritet i parlamentet i valet om två år skulle relationerna förbättras ytterligare, lyder resonemanget. Väljarna vill ha ekonomisk utveckling, inte abstrakta idéer om självständighet, hävdas det från kinesiskt håll.

Och att ekonomin, och mer specifikt DPP:s undermåliga ekonomiska politik, spelade en roll i valet är svårt att ifrågasätta. I Taipei Times påpekar Bruce Jacobs att också unga väljare, som övervägande identifierar sig som taiwanesiska och inte som kinesiska, röstade på Kuomintang för att de ville se en mer tillväxtorienterad politik.

Kulturellt missnöje kan också ha bidragit till valresultatet. På valdagen hölls ett antal folkomröstningar varav flera handlade om homosexuellas rättigheter, och nejsidan vann. ”Väljarkåren har i allt väsentligt gett uttryck för konservativa värderingar i progressiva frågor som tidigare skiljt Taiwan från flera andra länder i regionen, samt visat en vilja att röra sig mot Kina, som kan sägas vara den allra största vinnaren i detta val”, skriver journalisten Jojje Olsson, bosatt i Taiwan.

Det är en utveckling där stora värden riskerar att gå förlorade. Taiwan hamnade på plats 33 i tidningen The Economists demokratirankning 2018, med mycket höga betyg för valprocess och medborgerliga friheter. Freedom House ger Taiwan frihetsbetyget 93 av 100, och noterar bland annat att tre fredliga maktöverlämnanden mellan rivaliserande partier har skett sedan 2000.

Samtidigt har Pekingregimen utvecklats åt ett alltmer auktoritärt håll. Under hösten har det rapporterats om hur uigurer i Kina sätts i stora omskolningsläger och ett massivt övervakningssystem håller på att byggas upp. Greppet om Hongkong har hårdnat.

Den amerikanska Kinakännaren Elizabeth Economy talar om en ”tredje revolution” i Kina under Xi Jinping, som kombinerar auktoritär inrikespolitik med en mer ambitiös utrikespolitik. Liksom det i relationen i Taiwan kan utlovas ekonomisk utveckling, har Xi Jinping framställt sig som en försvarare av globalisering och frihandel.

Men ekonomi och politik hänger ihop. Löften om mer tillväxt och investeringar har en baksida i form av politiskt inflytande. Och det inflytandet utövas idag på ett sätt som är oförenligt med den frihet och demokrati som har byggts upp i Taiwan.