Gotlands Allehanda Svensken ska äta mer ekologisk mat, det var den rödgröna regeringens plan. Därför lanserades förra året ett mål som säger att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska vara ekologiskt certifierad till år 2030. Till samma år ska 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen utgöras av certifierade ekologiska produkter.

Satsningar på ekologisk mat – som kännetecknas av att den produceras utan konstgödsel eller bekämpningsmedel – brukar motiveras med att de är bra för miljön och klimatet. Runt om i landet tävlar kommunerna om att servera mer ekomat än andra offentliga aktörer, trots att det ofta leder till att kostnaderna drar iväg. Men kostnadsökningen försvaras ofta med att omställningen är nödvändig. Bilden som har satts är – bland såväl enskilda konsumenter som det offentliga – att ju mer ekologisk mat som används desto bättre är det.

Situationen pekar på hur mycket god vilja som är möjlig att mobilisera runt ekomaten. Bland konsumenterna finns uppenbarligen en strävan efter att göra livsmedelsval som är långsiktigt hållbara och bidrar till en bättre värld, trots att det känns i plånboken. Den här positiva kraften hos konsumenterna lär vara avgörande för att möta klimat- och miljöhot.

Samtidigt kan det på goda grunder ifrågasättas om köp av ekologiska livsmedel är den bästa strategin att utöva konsumentmakt. Snarare pekar omfattande forskning på att valet av ekologisk mat, framför konventionellt odlad mat, ger en del negativa klimateffekter.

En ny vetenskaplig studie publicerad i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature (12/12) öppnar för tolkningen att ekologisk mat är betydligt sämre för klimatet än den vanliga konventionellt producerade. Något som Stefan Wirsenius, docent vid Chalmers i Göteborg och en av forskarna bakom studien, säger ”beror på att ekologisk mat kräver mer areal, mer mark för samma mängd mat.” (SR Ekot, 12/12).

Liknande resultat har tidigare presenterats av bland annat tre professorer och en tidigare programchef vid Sveriges lantbruksuniversitet. I Svenska Dagbladet (16/11 2014) skrev de fyra forskarna: ”Föreställningar om att ekologisk odling är klimatsmart och ger bättre livsmedel är felaktiga. Hundra procent ekologisk odling skulle vara en katastrof för framtida livsmedelsförsörjning och innebär större belastning på miljön till en hög kostnad.”

I andra avseenden kan dock ekologisk produktion ha fördelar, bland annat kan djurvälfärden vara högre. Det här gör att ekologisk mat kan ha en positiv inverkan på miljön, men en negativ påverkan på klimatet.

Ekologisk mat bör således inte ses om en universallösning för en hållbar matproduktion. Snarare bör branschen ta det bästa från såväl ekologiskt som konventionellt jordbruk när nya lösningar utvecklas.

Det som dock bör ifrågasättas är det offentligas vurm för ekologisk mat. Att skattebetalarna ska betala allt större summor för livsmedel med omtvistad klimatnytta är knappas definitionen av hållbarhet.