Gotlands Allehanda Samtidigt som stora grupper står utanför arbetsmarknaden är många arbetsgivare i behov av arbetskraft. Den bristande matchningen behöver en lösning. Det påminde även Konjunkturinstitutet om i sin augustirapport.

För att få bukt med matchningsproblemet har regeringen föreslagit en ny anställningsform, en sorts statlig bemanningsanställning. Företag ska kunna prova personal utan att behöva ta ansvar för bland annat administration. Näringsminister Mikael Damberg (S) berättar om anställningen för Dagens Nyheter (1/9). ”Många företag tycker att det är krångligt att anställa personer med subventioner i dag och att det innebär ett stort ansvar. Med den här modellen slipper man det. Man får först hyra in en person och sen kan man anställa den”, säger han.

Att företag ska slippa krångla med administration låter bra. Det är en av anledningarna till att det går så bra för privata bemanningsföretag. Det är stort att regeringen nu erkänner att detta är ett problem. Men det är näst intill skrattretande att regeringen väljer att öka den statliga inblandningen för att lösa problemet med ett stort och krångligt regelverk och betungande administration.

Regeringen har kritiserat användandet av bemanningsföretag hårt. Därför är det ironiskt att regeringen vill göra en liknande anställning för att företagen ska kunna hyra in personal.

Anställningen ska enligt näringsministern bli ett sätt att anställa personer med lönesubventioner. ”Det är ingen idé att ha en massa subventioner om de inte används”, säger Damberg. Såväl Arbetsförmedlingen som andra statliga aktörer och privata bemanningsföretag ska kunna sköta uthyrning av personal.

Förutom att förslaget innebär att regeringen krånglar till det ytterligare med en ny anställningsform, finns det andra farhågor. En är hur arbetsförmedlingen – som redan har svårt att klara uppdraget att förmedla jobb, fungerar som kontrollinstans för arbetssökande – och tar ett stort ansvar för integrationen, ska klara av att även agera arbetsgivare åt de som blir bemanningsanställda.

Det blir också en märklig ordning om statens bemanningsanställningar konkurrerar med de bemanningsföretag som redan gör stor skillnad för integrationen.

Ett bättre sätt att få fler i arbete vore att sänka arbetsgivaravgifterna. Men det anser inte Damberg. ”Vanligtvis gäller en sänkning av arbetsgivaravgifterna för väldigt stora grupper och då blir det väldigt dyrt. Medan subventionerna, som är samma typ av incitament, går till den som har svårt att komma in eller är långtidsarbetslös”, säger han.

Problemet med subventionerna är, som Damberg själv framhåller, att de knappt används alls. Lösningen är inte att hitta en anställningsform för alla med subventioner, utan att ändra inriktning i arbetsmarknadspolitiken.

Regeringen måste sluta tro att myndigheter kan, och ska lösa alla problem. Sänkta arbetsgivaravgifter och minskad administration skulle leda till långt fler arbeten än att staten agerar bemanningsföretag.