LEDARE GOTLÄNNINGEN Så här dags på året kan vi läsa i GT om personer som dagligen strävar på i de gröna näringarna på olika sätt. Framför allt är det roligt att läsa om människor som jobbar mer i det tysta, som aldrig syns och hörs men som ändå gör stora insatser för öns viktigaste näring.

Utan ett levande lant- och skogsbruk som gör en levande landsbygd möjlig hade Gotland inte varit det populära besöksmål det är i dag. Det är något som det behöver påminnas om mer än en gång om året. Det magiska kultur- och naturlandskap som lockar hit så många och får så många att för alltid ha Gotland i sitt hjärta har vi de gotländska bönderna att tacka för.

All den skog man vill skydda, all kust man vill värna, alla ängen och hela det fantastiska öppna landskapet som är Gotland har inte skapats för att människor låtit det vara, det mesta har skapats av människans aktiva och omsorgsfulla förvaltande och skötsel.

I år är varenda en som jobbar för att producera vår mat och vårt öppna landskap särskilt värda pris. Efter redan många år med bristande lönsamhet kom årets torrsommar som en extra ovälkommen gäst.

De värsta konsekvenserna har vi inte ännu sett, de kommer förmodligen kommande år. Hur påverkas tillväxten och förutsättningarna för nästa års skördar? Vad händer om även vintern och våren blir torra?

Att samla i ladorna är ett begrepp som alla som levt av vad jorden ger haft som ledord i alla tider. Man vet att det kommer dåliga skördar, dåliga år, och då behövs det en backup.

När det är slut i den egna ladan måste man ha pengar att köpa foder för av andra.

Men när det är slut även på kontot, eftersom priserna till producenten är alldeles för låga och har så varit under många år, ja då står konkursen utanför dörren och knackar på.

Bankernas vilja att låna ut och förlänga krediter till bönder under svåra tider behöver vara tillförlitliga. Konsumenternas vilja att betala mer för svenska produkter måste följas upp av handeln.

Inget ont som inte har något gott med sig brukar det ju heta. För är det något svenskarna har insett efter denna sommar är det vikten av att handla svensk mat i så hög utsträckning det går. Vår självförsörjningsgrad måste öka, både av moraliska skäl och för som en trygghet vid olika kriser där just klimatkriser är mer överhängande än en militär kris.

Moralen behöver också väckas till liv i politikerleden där man utan att blinka medverkar till att det går utmärkt för offentliga kök att köpa in sånt som är förbjudet att producera för svenska lantbrukare.

Lösningen är inte att sänka reglerna för svensk djuruppfödning för att anpassa den till omvärlden, lösningen är att själv köpa maten som är tillverkad enligt de regler man satt upp.

Om villkoren inte blir bättre för svenska lantbruk är frågan vem som kommer att lockas att arbeta med jord, skog och djuruppfödning. Nyligen kom LRF och Livsmedelsföretagen med en rapport att det behövs rekryteras 40 000 personer det närmaste året till all sorts livsmedelsproduktion.

För att dessa ska kunna anställas behövs lantbruksföretag som kan anställa. Sverige har en livsmedelsstrategi. Nu är det dags att sätta strategin i arbete.