Krönika Gotlands Folkblad Det politiska samtalet handlar ytterst sällan om innebörden av de ideologier som de politiska partierna grundar sig på. Om man någon gång snuddar vid det handlar det nästan enbart om socialism eller liberalism. Konservatismen som ideologi lever helt i skuggan av den politiska debatten trots Jimmie Åkessons (SD) försök att lyfta fram att vi numera har ett konservativt block i riksdagen bestående av M, KD och SD.

Konservatismen strävar efter ett bevarande av gamla traditioner och de vill motverka hastiga förändringar av samhället.

Moderaterna, tidigare högerpartiet, har sedan tillkomsten ansett att det mesta har gått för fort. De har exempelvis lyckats med bedriften att både säga nej till allmän rösträtt och till kvinnlig rösträtt. De har sagt nej till åttatimmars arbetsdag, nej till avskaffande av dödsstraff, nej till införandet av folkskolan, nej till allmänna barnbidrag, nej till fyra veckors semester, nej till fri abort och till ett stort antal ytterligare reformer som vi idag betraktar som självklara.

M innehar utan tvekan mästartiteln i nejsägeri.

Men i ärlighetens namn har de också sagt ja ibland. De har exempelvis sagt ja till marknadshyror ett stort antal gånger. De säger ja till sänkt a-kassa, ja till privatisering av hälso- och sjukvården och ja till utförsäljning av allmännyttan.

Nu breder konservatismen ut sig. Det kommer en strid ström av förslag som syftar till att inte bara att sätta stopp för ytterligare förbättringar utan också försämringar på en rad områden. Det konservativa blocket kommer givetvis inte att ge upp kampen om att göra sig av med allmännyttan, öka privatiseringarna och försämra arbetsrätten. Men utöver det kommer det också nya krav, senast i form av förslag om att korta föräldraförsäkringen. Den är för generös anser en del framstående moderater som tycker att skattebetalarna inte ska vara med och finansiera en så lång ledighet.

I en DN-krönika av Greta Thurfjell om ”Huskvinnans återkomst – och konservatismens förbjudna lockelse” ställdes frågan om varför det är så fel att som kvinna vilja vara behaglig eller att gilla att män förklarar saker för en.

Många, exempelvis Ebba Busch Thor (KD), tycker att det gått på tok för långt med jämställdheten och psykologiprofessorn Jordan B Peterson, som hävdar att unga pojkars problem beror på feminismen, drar fulla hus på sin föreläsningsturné.

Förhoppningsvis får det konservativa blocket i riksdagen inte något avgörande inflytande på den regering som väl så småningom bildas. Men det gäller att vara på sin vakt mot den framväxande konservatismen och dess lärjungar i M, KD och SD som opererar under parollen ”Tillbakagång är vägen framåt.”