Ledare Gotlands Allehanda Talmannen bestämde sig, ironiskt nog, för att inte säga speciellt mycket efter gårdagens möte med Stefan Löfven. Senare under dagen träffade han även Ulf Kristersson.

Men det är inte dessa aktörer som står för underhållningen, just nu. Det gör istället olika företrädare för Centerpartiet och Liberalerna som försöker hävda att det i själva verket är de andra partierna som står i vägen för en lösning i regeringsfrågan. Andra partier som inte vill ingå i de storkoalitioner som småpartierna Centern och Liberalerna insisterar på.

Det blir faktiskt rätt komiskt när de enda partierna som röstat nej i båda de statsministervoteringar som hittills ägt rum, försöker peka ut andra partier som dem som obstruerar.

Att försöka spå utgången av statsministervoteringarna på grundval av spretiga kommentarer från Annie Lööf, Jan Björklund och andra representanter för de kantiga partier som kallar sig för mitten, det är ungefär som att försöka spå väder med hjälp av innehållet i abborrmagar. En kletig syssla med ett substanslöst material som inte kan rendera något trovärdigt resultat.

Om Centern och Liberalerna gör Stefan Löfven till statsminister så kommer de att få svårt att förklara för väljarna varför det är bättre med en S-regering som måste tolereras av Vänsterpartiet, än en borgerlig regering som måste tolereras av Sverigedemokraterna.

Än svårare att förklara blir det om de inte får tydligt genomslag för sin egen politik i denna överenskommelse, om de låter sig nöja med vaga utfästelser och utredningar som näppeligen kommer att ge konkreta resultat till reformer av exempelvis arbetsmarknad, bostadsmarknad och företagandets och landsbygdens villkor.

Efter gårdagens möte med talmannen gav Stefan Löfven en skriftlig kommentar till TT, som bland annat innehöll:

”Den kommande veckan måste alla partier anstränga sig till det yttersta för att Sverige så snart som möjligt ska få en handlingskraftig regering som inte är beroende av Sverigedemokraterna.”

Det är svårt att se hur en regering med Stefan Löfven som statsminister ska kunna bli just handlingskraftig. Vilka dåd ska denna regering kunna utföra, när den är beroende av stöd från partier som vill åt helt olika håll i så många frågor?