Ledare Gotlands Allehanda Jag fick fel. Helt fel. Inför regionstyrelsens beslut om GBJ Bostadsutvecklings dröjsmål med att betala för marken på A7 där det ska byggas 60 hyreslägenheter, så tyckte jag mig ana vad beslutet skulle bli. Jag trodde inte att politikerna skulle gå på förvaltningens linje och sätta hårt mot hårt och kräva att affären genomförs så gott som omedelbart. Jag tänkte att regionstyrelsen vill att det byggs hyresrätter och det är bra om det inte är bara Gotlandshem som gör det. Och förhållandena är onekligen speciella. Byggmarknaden är vikande och om företaget bara fått avvakta någon månad extra så försvinner den osäkerhet som i dag råder om vilka villkor regeringen tänker sig för byggandet av nya hyresrätter. Så jag trodde att regionstyrelsen skulle visa lite tålamod och hjälpa GBJ Bostadsutveckling att fatta sitt beslut att faktiskt bygga.

Så blev det inte alls. Eva Nypelius kommenterade regionstyrelsens beslut i GA i går:

– Jag tycker att det är viktigt att man fullföljer de avtal man har ingått. Vi vill ha igång byggandet på A7.

Jag kan förstå att man vill undvika en situation där området blir en byggarbetsplats under lång tid framöver. Men samtidigt så hade man ju inte behövt vänta speciellt länge för att de bostadspolitiska villkoren för nybyggen skulle bli kända. Så jag undrar vad det är jag inte visste, som gjorde att beslutet blev ett annat än vad jag på förhand trodde.

Jag undrar som svaret inte kan ligga i Gotlandshems beredskap att kliva in och ta över uppdraget att bygga på platsen, med ett redan klart bygglov. Enligt Eva Nypelius har Gotlandshem ställt sig positiva. Men jag undrar om det inte till och med kan vara så att Gotlandshem har legat på för att få ta över om företaget som i dag sitter på markanvisningen fortsätter att bida sin tid i väntan på besked om byggsubventionerna.

Regionstyrelsen är naturligtvis i sin fulla rätt att agera som den gör, men jag undrar om den inte motverkar sina egna intressen genom att visa större otålighet än nöden kräver. Marknaden för hyresrätter är sönderreglerad, krasslig och överbelastad, men den mår något bättre ju fler aktörer som finns på den. Var inte en önskan om mer pluralism på bostadsmarknaden ett av skälen till att Gotlandshem nyligen avyttrade en stor del av det dominerande bostadsföretagets bestånd? Är det inte i så fall ett misstag att slita en markanvisning ur händerna på ett företag vars affärsidé är att bygga hyresrätter och överlämna den till Gotlandshem?