Ledare Gotlands Folkblad Jag är inte avundsjuk på de politiker som förra veckan arbetade med att få ihop en budget till 2020. De har i år blivit tvungna att dra åt svångremmen än hårdare än vad de egentligen borde. Vi vet att det lär komma pengar till kommunerna i regeringens budget för 2020, men vi vet inte till vad och hur mycket förrän budgeten är klubbad i riksdagen. Ni förstår nog alla hur svårt de då blir att få ihop en budget här på ön som också kommer stämma med den verklighet som senare kommer att infalla. Därför har jag svårt att förstå den syn som framförallt regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) har på att budgeten ska följas till punkt och pricka. Risken med den synen blir att viktiga verksamheter prioriteras bort trots att de i ett senare läge får de medel de behöver av staten.

Efter det rödgröna treåriga sparpaketet på 170 miljoner kronor följer nu de borgerliga upp med ett sparförslag på ytterligare tre år, men nu på cirka 200 miljoner kronor. Var besparingarna ska tas finns det ännu inte några förslag på, men det kommer bli tre år till med gnetande, som regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) uttryckte det under fredagens presskonferens, där budgetförslaget presenterades.

Jag är tveksam till om ”gnetande” kommer att räcka då man från den borgerliga sidan även nämnde att lönekostnaderna måste minska, samtidigt som lönerna ska öka. I min värld luktar det färre anställda inom vård, skola och omsorg och det är långt ifrån ett gnetande man kan komma. Låter mer som om motorsågen kommer att tas fram.

Lena Gustavsson, verksamhetschef för Region Gotlands förskolor och Jimmy Söderström, ekonomichef vid utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har här nedanför ett svar på min ledare om de nedläggningshotade förskolorna. Jag blir uppriktigt förvånad över att förvaltningsledningen inte känner igen sina egna siffror. I just den rapport de själva hänvisar till finns de siffror jag gjort mina beräkningar efter. Men jag förstår att frågan om ”övriga kostnader” är känslig när de är hela 42 procent högre än för de jämförbara kommunerna i rapporten. Förklaringen som förvaltningsledningen nämner, att kapitalkostnaderna för om- och tillbyggnader redovisas som övriga kostnader, genererar bara fler frågorna. Dessutom säger källor på Teknikförvaltningen att kapitalkostnaderna för om- och tillbyggnader läggs på hyran.

Här ligger det absolut en hund begraven och det är märkligt att ingen gräver i detta.

I slutändan är det politikerna som tar beslut om nedläggning, oavsett vad förvaltningarna tänker, och jag tycker att de borgerliga partierna har mörkat sina intentioner under valrörelsen. Visserligen pratade de mycket om ekonomi och ett nytt ledarskap, men hur många uppfattade att det innebar nedläggning av förskolor, färre förskollärare per barn och större barngrupper?

Barn och utbildningsnämndens ordförande Stefan Nypelius (C) beskrev i fredags de utmaningarna som skolan står inför i en debattartikel på Gotlänningens ledarsida. Vi ska tydligen räkna med en sämre skola, om jag förstår hans måltidsliknelser. Nu är det enligt Nypelius slut med oxfiléskolorna och dags för falukorvsskolor. Frågan är hur många av de anställda på skolor och förskolor som upplevt sina dagar som oxfilé och hur deras arbetsdagar kommer att bli med Nypelius falukorvsstandard.