Ekonomikrönika Gotlands Folkblad I över 20 års tid har Globaliseringens effekter dominerat världsekonomin. Det främsta exemplet har varit Kina som tack vare stora investeringar i maskiner men också i form av välutbildad arbetskraft haft en extrem hög ekonomisk tillväxt. Kinesiska varor som leksaker och elektronik har i överflöd dominerat varuutbudet i väst. Bakom utvecklingen har också varit fallande transportpriser genom containerfartyg och lägre flyg och telekostnader. Samtidigt har Kina bedrivit en ekonomisk politik som gynnat den egna industrin genom tullar och hinder för utländskt ägande samt sannolikt också i jätteskala stulit idéer och patent från andra länder.

Globaliseringen har förändrat livsvillkoren för över en miljard människor som lyfts ur fattigdom till en dräglig tillvaro. Den har gjort Kina till världen största ekonomi och därför skapat förväntningar om ett kommande världsherravälde - politiskt och militärt. Handeln över gränserna ökade kraftigt när globala värdekedjor bildades där halvfabrikat skickades runt globen. Globaliseringen har i väst gynnat kapitalägarna på bekostnad av vanliga löntagare. Miljontals jobb har försvunnit och reallönerna har stagnerat för folkflertalet i USA och ökat mycket långsamt i Sverige. Jobben har blivit otryggare i takt med försvagade fackliga organisationer. Som en följd har populistiska politiker som skyllt problemen på invandrare vuxit fram. Vi har fått Trump i USA och SD i Sverige.

Den officiella statistiken överdriver dock betydelsen av globaliseringen när den mäter export och importsiffror som procent av BNP. Orsaken är att handeln bokförs i bruttotermer där massor av prylar som råvaror eller halvfabrikat åker fram och tillbaka över nationsgränserna. Värdet av det som passerar mer än en nationsgräns dubbelräknas. Då överdrivs den betydelse som export och import genererar och framför allt industrins roll för jobb och ekonomin i stort.

Nu vänder trenden hävdar den ansedda tidskriften Economist. Globaliseringen upphör eller tar paus och i stället kommer vad man i brist på annat kallar ”Slowbalisation”. Orsakerna är att frakterna inte längre blir billigare, inte heller tullarna kan sänkas och att Kina och Indien alltmer själva kan producera de flesta av sina insatsvaror. Företagen har tidigare underskattat problemen med långa transporter och dessutom förköpt sig på att köpa upp konkurrenter i andra länder. Handeln över gränserna blir mindre viktig. De jobb som gått förlorade i väst kommer dock aldrig tillbaka.