Ledare Gotlands Allehanda Sveriges kristna råds presidium, som bland annat innehåller ärkebiskop Antje Jackelén, skriver debattartikel i Svenska Dagbladet. De är inte nöjda med den rödgröna uppgörelsen om hur myndiga asylsökande utan asylskäl ändå ska få asyl. Den är inte långtgående nog. De skriver:

"Det handlar inte om att återgå till den situationen som rådde i Sverige hösten 2015 utan till det regelverk som gällde då. Det är stor skillnad."

Jag läser den där sekvensen om och om igen. Den förklarar så lite, men samtidigt så mycket. Hur kan de förvänta sig att samma politik nu ska ge ett annat resultat? Det är, enligt somliga definitioner, ett tecken på dårskap. Här är det nog snarare så att de inte vill komplicera sina egna försök att signalera hur goda de är. Med beklagliga resultat, om de fick sin vilja fram.

Debattartikeln börjar med den förfärande bilden på barnet, Alan Kurdi, som låg drunknad på en strand vid Medelhavet, offer för en farlig resa till Europa. Det finns fler risker med flykten. Nyligen har vi fått veta hur afrikanska migranter faller offer för slavhandel i kaoset i Libyen.

De farliga resorna är i mycket ett resultat av ett felkonstruerat asylsystem. Asyl delas inte ut till dem som behöver det mest, utan till dem som lyckas forcera alla de hinder vi ställt upp för att de ska ta sig hit. Lyckas man med det, ja då kan man få asyl även utan asylskäl, uppenbarligen. För att göra detta tvingas de ofta utsätta sig för stora risker. När dessa hinder bågnar och brister under trycket, som de gjorde 2015, så håller inte heller asylsystemet.

Vi behöver att asylsystem som följer en helt annan ordning. En ordning där vi under ordnade former kan ge asyl till de kvotflyktingar med konstaterade asylskäl som behöver det mest. De kan från dag ett vara säkra på sina uppehållstillstånd och genast påbörja sina nya liv i det nya landet. Vilket förhoppningsvis väsentligt ska förbättra deras chanser till verklig integration.

Sveriges kristna råd tycks inte vara till någon hjälp på den vägen. Från det hållet kan vi tydligen bara räkna med ett skadligt önsketänkande, blint för migrationspolitikens svåra överväganden.