Ledare Gotlands Folkblad Flygskam är ett av orden på 2018 års nyordslista vilken sammanställts av Språkrådet och Språktidningen. Ordet betyder ”känsla av att det ur miljösynpunkt är en förkastlig handling att flyga”. Sommarens bränder och ständiga rapporter om klimatförändringar har fått oss att vakna upp. De utsläpp som orsakas av flygresor har lyfts upp som onödiga. Debatten kring flygskatten har också lyft utsläppsproblemen vilket har satt flyget i dålig dager. I dag tänker man sig för innan man väljer att lägga ut semesterbilderna från Thailand på Facebook.

Här på Gotland har den senaste tiden en diskussion om Gotlandsfärjornas utsläpp tagit fart. Frågan om färjorna släpper ut mer eller mindre växthusgaser än flygets utsläpp har väckts. Vilket som är rätt är svårt för mig som lekman att veta. Men ingen har ännu sagt att färjorna är betydligt miljövänligare än flyget. Inte ens Destination Gotland.

Hur riskerar detta att slå mot den gotländska besöksnäringen? Redan i höstas kunde vi se en betydande ökning av tågresenärer till kontinenten. Miljömedvetande och eventuell flygskam får nu fler svenskar att välja tåg istället för flyg. Till Gotland går inga tåg och miljömedvetandet lär nog inte minska. Vilket färdsätt ska då de miljömedvetna resenärerna välja om de tänkt sig till Gotland? Finns det ens något miljövänligt alternativ?

Destination Gotlands nya snabbfärja MS Visborg ska enligt bolaget kunna sänka utsläppen med upp till 20 procent vid optimal bränsleanvändning. Bra där, men räcker det för att övertyga de mest miljömedvetna att en resa till Gotland med MS Visborg är ett smart miljöval? Eller riskerar vi att Gotland ses som ett resmål som ökar klimatförändringarna och att vi bli Sveriges Thailand? Kan nästa nyord vara ”gotlandsbåtskam”?

Risken finns, även om Destination Gotland varit bra på att minska utsläppen, bland annat genom att använda bra bränsle och utrusta färjorna med katalysatorer.

En lösning för att kunna bibehålla och locka nya miljömedvetna besökare till Gotland skulle kunna vara att införa ”gröna avgångar”. Exakt hur de skulle se ut kan nog andra svara bättre på, men längre restid är nog den bästa lösningen. Bara en halvtimmes längre restid minskar utsläppen betydligt. Skulle man återinföra nattfärjor där restiden är förlängd för att ge passagerarna möjlighet att sova under överfarten bör miljövinsten bli ännu högre.

Under den nuvarande mandatperioden kommer arbetet med den nya upphandlingen av Gotlandstrafiken att påbörjas. Jag kan inte tro annat än att miljökraven kommer att vara betydligt hårdare när nästa upphandling sker. Det kan till och med bli miljökraven som överordnas, vilket i så fall löser problemen med ”båtskam”. Men det nuvarande avtalet går ut sista december 2027 och det är många år till dess. Något måste göras innan det nya avtalet träder i kraft. Annars riskerar vi att de miljömedvetna väljer bort Gotland som resmål. De flesta vet hur svårt det är att bygga upp en destinations rykte så vi behöver hitta nya lösningar redan nu.

Hur tänker besöksnäringen? Vad kan Destination Gotland göra utifrån gällande avtal? Vad kan regering eller riksdag ta för beslut som öppnar upp nuvarande avtal för nya miljövänliga lösningar?

Frågorna måste ställas, lösningar måste hittas, för de kan inte vänta till 2028. Då kan Gotland redan vara bortglömt.