Ledare Gotlands Allehanda Annie Lööf gick in i regeringsförhandlingarna med de deklarerade förutsättningarna att varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet skulle få något inflytande eller ens talas med. Och Centerns statsministerkandidat var Ulf Kristersson.

Men Centern röstade nej till Ulf Kristersson som statsminister, trots att han varken talat med SD eller gett dem något inflytande.

Och nu verkar det som att Centern kan släppa fram Stefan Löfven som statsminister, trots att det bygger på att han förhandlat med och fått godkänt av Vänsterpartiet. Och trots att Löfven inte är i närheten av att infria de krav som Centern presenterade som oeftergivliga.

Nu verkar det dessutom som att Centern, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet ställer hårda krav på Socialdemokraterna i asylpolitiken. Åtminstone enligt Expressen som rapporterar att:

"Stefan Löfven upprepade gång på gång i valrörelsen att Socialdemokraterna vill ha kvar dagens restriktiva asylpolitik tills EU enats om en gemensam politik. Partiet vill därför permanenta den tillfälliga asyllagen som infördes den 20 juli 2016 och som upphör att gälla i juli nästa år.

Det innebär fortsatt begränsad familjeåterförening och tillfälliga uppehållstillstånd.

Men nu möter han hårt motstånd i de pågående regeringsförhandlingarna, enligt Expressens uppgiftslämnare.

Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har gjort gemensam sak och kräver att Socialdemokraterna ändrar sig, enligt flera källor."

Fyra partier som sammanlagt fick mindre än 27 procent av rösterna i riksdagsvalet – partier som dessutom i flera fall påstår att de inte vill ha med varandra att göra – försöker använda det politiska läget och Socialdemokraternas makthunger för att diktera migrationspolitiken.

Kan de inte räkna ut vad den folkliga motreaktionen på en sådan utveckling kan bli? Eller gör de sitt bästa för att Sverigedemokraterna ska få minst 50 procent av rösterna i nästa val och egen majoritet? Försök frysa ut dem då, så får ni se hur bra det går.

Jag är extremt besviken på hur den här politiska farsen är på väg över i tragedi, på grund av partiernas oförmåga att ta något som helst ansvar för vad deras agerande kan leda till.

I nästa vecka är det meningen att riksdagen ska behandla övergångsregeringens budget och partiernas budgetmotioner. Kronan på det sorgliga verket vore väl om Centern och Liberalerna bryter mot vad de tidigare sagt, och röstar på övergångsbudgeten för att stoppa budgetmotionen från Moderaterna och Kristdemokraterna som innehåller den politik som C och L säger sig företräda.

De samtida omdömena om regeringsförhandlingarna är inte nådiga. Men jag tror att historiens dom kan bli än mer nedgörande. Om framförallt Centerns och Liberalernas agerande framstår som hysteriskt och självdestruktivt redan nu, mitt i skeendet, hur ska det då inte framstå när den moraliska självuppoffringens rosiga hy ersatts av eftertankens kranka blekhet?