LEDARE GOTLÄNNINGEN Det är många som tvekar inför att ta studielån från CSN, Centrala Studiestödsnämnden, trots de goda villkoren. Räntan är i princip noll och lånet betalas tillbaka under en lång tid.

Den fria högre utbildningen är något att vara stolt över, men det betyder inte att CSN inte kan förbättras. Tung byråkrati i form av inkomstkontroller och fribelopp bidrar knappast till större studieglädje för Sveriges studenter.

I dagsläget studerar cirka 400 000 svenskar på högskolor och universitet runt om i landet. Det är knappt en halv miljon svenskar som aktivt har valt att investera i sin egen och Sveriges framtid som en kunskapsnation.

De flesta tar lån under hela eller delar av sin studietid – för att finansiera boende, mat, kurslitteratur och annat som tillhör studentlivet.

För den som tar fullt bidrag och lån består månadsbudgeten på lite drygt 10 600 kronor. Inga jättesummor, men det går att överleva på om man lyckats komma över ett billigt studentboende.

Den bistra verkligheten består dock av en svårtillgänglig bostadsmarknad där den första studietiden möjliggörs med dyra andrahandshyror i till exempel Uppsala, Stockholm, Lund och Göteborg.

Det är inte ovanligt att ett rum i en lägenhet kostar kring 7 000 kronor i månaden, vilket kräver antingen en givmild familj eller ett deltidsjobb. Många studenter jobbar vid sidan av studierna (och inte minst under somrarna) för att dryga ut kassan. Det är snarare ett måste än något frivilligt för dem som pluggar i de större städerna.

Om ni inte kunde tänka er fler svårigheter har ni missat en av de största byråkratiska kolosserna: CSN. Förutom att dagens studenter ska jonglera med heltidsstudier, bostadssökande, dyra hyror och deltidsarbete måste de hantera CSN:s inkomstkrav.

Trots den tuffa ekonomiska situationen tvingas studenterna hålla koll på att de inte tjänar för mycket, men krånglet slutar inte där. Studenterna måste även räkna på att de inte tjänar för mycket per kalenderhalvår.

CSN väljer att kontrollera studenters inkomst per kalenderhalvår, i stället för att likt Skatteverket räkna på hela året. Därför tvingas studenter både se till att de inte jobbar för mycket, såväl som att de måste redovisa sina inkomster för varje kalenderhalvår till CSN (om de nu inte vill bli tvungna att betala tillbaka studiemedel).

Exempelvis kan en student jobba hela sommaren för att betala hyra, mat och kanske spara undan lite pengar till hösten, men sedan inse att hen inte kan jobba mycket mer under det kalenderhalvåret, utan att förlora studiemedel.

Att CSN är en viktig och samhällsnyttig myndighet kan få ifrågasätta, men det betyder inte att dess regler alltid hjälper, utan stjälper. Den fria utbildningen finns till för att alla ska få möjlighet att studera, oavsett socioekonomisk bakgrund.

Fribeloppet och de krångliga inkomstkontrollerna leder emellertid till motsatsen för de studenter som inte har föräldrar som kan bidra med hyran. Ett slopat fribelopp och mindre byråkrati kan sänka trösklarna för fler att våga studera, oavsett bakgrund.