Gotlands Allehanda Betygsättning av lärare som känner eleverna missgynnar pojkar, visar forskaren Björn Tyrefors tillsammans med Petter Berg och Ola Palmgren vid Institutet för Näringslivsforskning i en ny rapport, Gender Grading Bias in Junior High School Mathematics (13/2). De har jämfört slutbetyg i matematik från grundskolan med ett diagnostiskt prov rättat av lärare som inte känner eleverna som görs vid starten av gymnasiet i många av skolorna i Stockholmsområdet.

Studien visar att pojkar generellt presterade bättre än flickor på provet jämfört med slutbetyget i nian, där det istället var flickorna som överglänste pojkarna. Eftersom både prov och betyg mäter matematisk förmåga utifrån kursplanen är den stora skillnaden anmärkningsvärd. Uppskattningsvis var tredje pojke får för lågt slutbetyg i nian enligt jämförelsen.

Med hjälp av tidigare forskning om ojämlik betygsättning förklarar forskarna att det troligtvis beror på att slutbetyget är en sammanvägd bedömning av allt som läraren noterat. Tidigare forskning visar att den långa relationen mellan lärare och elev genom grundskolan förstärker snedvridningen vid betygssättning. De som generellt presterar högt övervärderas och de som vanligtvis presterar lågt undervärderas.

Betygsättning som bygger på en lång relation mellan lärare och elev gör att sådant som inlämnade arbeten, läxförhör och kunskaper visade i klassrummet också räknas med. Det ger en mer nyanserad bedömning av elevernas prestationsförmåga än ett enstaka prov, vilket inte nödvändigtvis är till elevens nackdel. Men det ger inte alltid en rättvis bedömning, eftersom det ofta bygger på att eleven kommer ihåg den senaste undervisningen, och inte nödvändigtvis på faktisk kunskap. En dellösning som rapportförfattarna pekar på är att anonymisera prov eller att skolorna använder sig av externa examinatorer. Att lärare som inte känner eleverna rättar större prov som väger tyngre gör att snedvridningen minskar markant.

En hårt kritiserad variant på anonymiserade prov är högskoleprovet. Det har blivit attackerat för att mäta fel kunskaper eller inte kunna bedöma allmän prestationsförmåga lika bra som gymnasiebetygen. 2022 vill regeringen införa en åldersgräns på 18 år för att skriva högskoleprovet så att ingen fokuserar på att göra det under gymnasietiden i stället för att arbeta upp betygen.

Men trots sina brister är den här typen av prov livsavgörande för de som tillägnar sig kunskap men som inte presterar enligt den mall som finns i skolan. Därför måste sådana prov, med fokus på den samlade kunskapen och extern rättning, ges större utrymme i såväl grund- som gymnasieskolan.

Skillnaderna mellan flickors och pojkars skolresultat blir allt större. Det första som behöver göras är att gruppernas prestation bedöms rättvist och sakligt av lärarna. Då är anonymiserade prov såsom nationella prov en god grund att stå på.