Gotlands Allehanda Lågpresterande skolor övervärderar elever i betygssättningen, menar Skolverket i en ny rapport. Den har jämfört skolornas egen betygssättning med nationella proven. Vissa skolor sätter betygen över resultatet från de nationella proven, medan andra sätter under.

Den största påverkande faktorn är skolans allmänna prestation. Högt presterande skolor sätter betygen nära, eller under, betygen som eleverna får i de nationella proven. Lågt presterande skolor sätter betyg över de nationella proven.

Betygsinflation har varit ett känt problem i många år. Men trots stora insatser för att få en mer likvärdig betygsbedömning så säger Skolverket att den inte kan se någon minskning i skillnaden mellan skolors betygsättning mellan 2005 och 2017. Skolor som tidigare satte högre betyg än vad en likvärdig bedömning berättigar fortsätter att göra det. Frågan som borde ställas är varför insatserna som gjorts inte fått någon märkbar effekt.

Lyssnar inte lärarna på de krav som skolverket ställer på deras betygsbedömning? Eller kan det vara att kraven från skolledning, elever och föräldrar är större?

I Lärarnas riksförbunds medlemstidning Skolvärlden rapporterades det (31/10) om positiva reaktioner från lärare när tydligare ramar för betygssättningen kom i höstas. Samtidigt publiceras återkommande artiklar i samma tidning där lärare vittnar om hur deras bedömningar ifrågasätts av elever och deras föräldrar.

Att klaga på betygen till lärare eller skolledningen får uppenbart effekt. Kan man klaga sig till en fördelaktig behandling så kommer fler troligtvis att göra det. Det i sig försämrar lärarens situation när auktoriteten undermineras.

Lågt presterande skolor är mer känsliga för klagomål. De måste förbättra sitt rykte och då lägger man fokus på att bemöta föräldrarnas klagomål snarare än att pressa eleverna till att uppnå de krav som ställs för betygen.

Problemen sitter inte i hur kraven är utformade utan att vissa skolor som inte presterar sänker förväntningarna och kraven på eleverna. Kraven på lärarna höjs om elever är mer bråkiga och föräldrarna krävande.

Den negativa utvecklingen i skolmiljön och synen på skolan som betygsmaskin för att ta sig in på högre utbildning får snedfördelande effekt. Glädjebetyg i avsikt att stärka skolans ställning i skolvalet är inget annat än bedrägeri. Bättre betyg ger snarare större problem för eleverna när de kommer in på högskoleutbildningar som de inte klarar av.

Punkt 49 i januariöverenskommelsen pekar på behövda reformer. Externa examinatorer och digitalisering av nationella proven kan bli verktyg för att säkra en mer opartisk bedömning. Utöver det så borde betygen kopplas till de nationella proven.

Betyg borde inte vara en förhandlingsbar vara. Elevernas enda väg till goda betyg ska vara att anstränga sig för goda provresultat.