Politik Nu drar det ihop sig till beslut i Riksdagen kring ny modell för kostnadsutjämning. På fredagsmorgonen blev jag av Ardalan Shekarabi uppdaterad kring hur mycket Region Gotland kommer att få i den nya modellen. 90 miljoner kronor har vi utgått ifrån, morgonens uppdaterade siffra efter att SCB kommit med sina underlag är 95 miljoner kronor. När vi uppvaktat utredningen, ministrar och SKL har vi från Gotland utgått från våra framtagna kalkyler som visar att Gotland varje år är underfinansierade med mellan 200-300 miljoner kronor. Ur det perspektivet är 95 miljoner för lite. Samtidigt är detta tillskott helt avgörande för att vi ska klara att ge god och jämlik hälso- och sjukvård som landets i särklass minsta och enda ö-region. 

Det stora dilemmat är att Stockholm, som i den nya modellen ska bidra med 1,6 miljarder kronor, är negativa och högljudda. De synas flitigt i riksmedia. Region Stockholm styrs av Moderaterna och de är som parti emot denna utjämning. Centern har sagt att de ska rösta ja. De andra borgerliga är mig veterligen inte klara utåt med hur de kommer att rösta. Jag är så nyfiken på hur moderata företrädare ute i landet tänker? Moderater på Gotland har i olika medier uttalat sig skeptiska till modellen. De tycks inte se det rimliga i behovet av utjämning för att hela Sverige ska ges rimliga förutsättningar. Vad är deras förslag? 

I själva verket vet vi att för att få lika resultat behöver vi göra olika. Förutsättningarna i landet för att bedriva välfärd skiljer sig åt. Storstäder och regioner som Stockholm med hög tillväxt och inflyttning lockar människor från hela landet. De som flyttar in har vuxit upp, gått i skola och fått sin utbildning i andra delar av landet. Kvar där blir färre i arbetsför ålder, barn och en växande andel äldre. Utöver det är det självklart helt annorlunda att planera vård, skola och omsorg i områden där många bor på liten yta än i glest bebyggda regioner och kommuner med stora avstånd. Utgångsläget att bedriva sjukvård på en ö utan landförbindelse har bara vi. Det ger särskilda förutsättningar som ingen annan region har. Det kräver att vi har vårdkedjor, akutsjukvård och BB som ett befolkningsunderlag som vårt inte egentligen kräver eller medger ekonomiskt. Men vi måste ha det.

Regionreformen gick inte igenom. Nu hänger Gotlands hälso- och sjukvård på att förslaget om ny modell för kostnadsutjämning går igenom Riksdagen med majoritet. Jag håller tummar krampaktigt till dess att alla röster räknats.