Ledare Gotlands Allehanda Rubrikens fråga inställer när man tittar närmare på det underlag politikerna fick, inför tisdagens möte i regionstyrelsens arbetsutskott. Det möte där man skulle diskutera planerna för att ge Spendrupsägda Gotlands bryggeri AB möjlighet att bygga just ett bryggeri där den gamla hamnterminalen i dag ligger.

Totalt lyckas man i underlaget pumpa upp beräkningen av Regionens utgifter till 39 miljoner kronor, för att tillhandahålla en byggbar tomt. Men man räknar på ett sätt som får det att framstå som att man med alla medel försöker avskräcka politikerna från att möjliggöra projektet.

I gårdagens ledare skrev jag om den utgift man beräknat för ersättningslokaler för befintliga hyresgäster i hamnterminalen. 14 miljoner kronor. Jag tyckte redan från början att det lät väldigt mycket, men skrev i gårdagens ledare: ”Vilket låter tilltaget i överkant, men OK.”

Vid närmare eftertanke: Nej, det är inte alls OK.

I politikernas underlag står det: ”Ledningskontoret har utrett frågan kring möjligheter att införskaffa (köpa/bygga) ersättningslokaler och bedömer att nödvändig investering för att kunna erbjuda den egna verksamheten ersättningslokaler är minst 14 miljoner kronor.”

Det råder inte precis brist på lediga kontorslokaler i Visby, tyvärr. Så det borde inte vara så att man överhuvudtaget behöver ta till en så extrem åtgärd som att köpa eller bygga. Men även om det av någon bisarr anledning skulle bli nödvändigt, så är det ju inte rimligt att lägga denna extraordinära engångkostnad, för att evakuera ett hus på förorenad mark, på bryggeriprojektet.

Det tycks alltså inte vara de befintliga hyresgästerna som är omedgörliga och ett hinder för att bryggeriet ska kunna byggas. Hindret är ledningskontorets egendomliga kalkyl för hur dyrt det kan bli att erbjuda dem ett alternativ.

En annan stor del av de 39 miljoner kronorna är hamnterminalens bokförda värde. Den hamnterminal som måste rivas för att man ska kunna sanera marken som bryggeriet ska byggas på. 7,75 miljoner kronor.

Det är mycket pengar. Men vad har det bokförda värdet med saken att göra? Vad är marknadsvärdet för en gammal hamnterminal på en förorenad tomt? Går den alls att sälja i nuvarande skick?

14 miljoner kronor är vad saneringen av den förorenade marken tros kosta. Det är också mycket pengar. Men ligger det inte ett egenvärde i att sanera mark i centrala Visby, i ett hamnområde som man försöker utveckla? Mark som vi ändå kan tvingas sanera i framtiden, men då utan att det finns någon intressent som är beredd att investera hundratals miljoner kronor på platsen? Innebär det ingen kostnad att bara låta skiten ligga kvar i backen?

Men kan det inte vara olagligt statsstöd att sedan sälja tomten för mindre pengar än vad det kostade att iordningställa den? Inte så vitt jag kan bedöma. Inte så länge man inte säljer tomten för mindre än den är värd. Värdet på en sanerad tomt har skattats till upp till sex miljoner kronor. Vilket är rätt mycket för en tomt som är svår att använda till något annat än industriell verksamhet.

Enligt underlaget är ett tomtpris som nämnts i förhandlingarna mellan regionen och bryggeriet tio miljoner kronor. Det är i så fall bra mycket mer än marknadsvärdet. En sådan affär skulle inte ha några likheter med den kritiserade realisationen av Hantverket 1.

Ja, det innebär kostnader att göra riva den gamla hamnterminalen och göra tomten byggbar. Men det är ju för den skull inte givet att det är smakligare för regionen att tills vidare fortsätta vara hyresvärd för lågpriskontor i en oälskad byggnad på förgiftad mark.