Ledare Gotlands Allehanda Det blev tre mot tolv i regionstyrelsen i går. Moderaterna mot resten. Majoriteten beslutade att Region Gotland med 300 000 ska finansiera projekt Vinternatt, som erbjuder boende för så kallade EU-migranter från EU-länder på Balkan som tigger utanför olika butiker på ön.

Jag tycker att åtminstone de borgerliga partierna och Socialdemokraterna borde kunna komma överens om ett mer rimligt förhållningssätt till tiggeriet för Region Gotland.

Gruppledare Simon Härenstam skrev på denna sida i går om hur Moderaterna på Gotland kommit fram till att Regionen inte bör finansiera projekt Vinternatt. Jag har själv tidigare skrivit kritiskt om Regionens agerande. Bland annat i en ledare 3 november som jag avslutade med:

”Man gör det alltför lätt för sig, om man bara ser till kortsiktiga humanitära överväganden.

Bör svenska kommuner verkligen bidra till att fler av Balkans fattiga väljer att lämna sina barn och sina anhöriga under långa perioder för att exempelvis tigga utanför svenska butiker? Bidrar det verkligen till att förbättra deras situation, eller understödjer man bara förhållanden som förstör möjligheterna till verkliga förbättringar av EU-migranternas omständigheter?”

Jag tror inte världen blir bättre av att Region Gotland är med och finansierar husrum för tiggare, som har sina hem och sina familjer i andra EU-länder.

Jag tror inte att världen blir bättre av att svenska myndigheter ser mellan fingrarna med att EU-migranter stannar åravis i Sverige, ofta för att tigga, när gränsen egentligen går vid tre månader för dem som inte har ett arbete eller ett eget företag som kan försörja dem.

Jag tror inte världen blir bättre av att svenska myndigheter i det längsta undviker att göra något, när EU-migranter olagligen bosätter sig på mark som tillhör någon annan. Ofta under former som inte lever upp till de mest grundläggande sanitära krav man kan ställa.

EU-migranternas situation i hemländerna är inte avundsvärd och de behöver hjälp och understöd till självhjälp för att få bättre levnadsförhållanden där. Men de är inte asylsökande i Sverige, deras hem finns inte här och det stöd de är berättigade till från stat och kommun är mycket begränsat. Precis som det är för britter, fransmän eller tyskar på tillfälligt besök. Ett stöd som bland annat kan ta sig former som resor till hemlandet eller åtminstone dess ambassad.

Stöd till andra länder är för övrigt inte en kommunal angelägenhet, utan en statlig. Och naturligtvis en angelägenhet för engagerade privatpersoner och organisationer.

Jag tycker det är djupt olyckligt när Region Gotlands ekonomiska stöd till migranternas boende mer och mer övergår från att vara en temporär nödinsats till en permanent institution. Det tror jag i grunden inte är bra för någon. Men Regionstyrelsen valde att följa det minsta motståndets lag.