â Paris var vĂ„r bröllopsresa. Vi var ute och Ă„t middag och hade börjat promenera vidare in i staden, men min fru blev trött sĂ„ vi avbröt och gick till hotellet. Uppe pĂ„ rummet kom flashen pĂ„ mobilerna om terrordĂ„det, berĂ€ttar Emanuel Karlsten, gotlĂ€ndsk krönikör som numera bor i Göteborg.
Flera platser i Paris drabbades av terrorattentat den kvÀllen och över hundra personer dödades. Emanuel och Julia Karlsten hade undsluppit skottlossningarna i restaurangkvarteren en bit bort.
â DĂ„ spökar det sĂ„ klart mycket i huvudet. TĂ€nk om. Det var extremt obegagligt, speciellt nĂ€r vi hade varit pĂ„ vĂ€g in i kvarteren och Ă„ngrat oss, berĂ€ttar han.
FlyktkÀnslan kom snabbt.
â Vi ville Ă„ka hem direkt. Hem till vĂ„r dotter speciellt. Vi blippade lite pĂ„ mobilen, tömde sparkonton och helt plötsligt var vĂ„r flyktvĂ€g klar, sĂ€ger Emanuel Karlsten.
De fortsatte att följa nyhetsrapporteringen pÄ flygplatsen, samtidigt som dödstalen och spekulationerna steg. Emanuel Karlsten skrev ett inlÀgg pÄ Facebook som nÄdde tre miljoner personer.
â FrĂ„n den hĂ€r enorma kön till gaten börjar jag att dokumentera. Det var surrealistiskt att vara mitt i det, att vi sĂ„ enkelt kunde fly genom Europa med hjĂ€lp av vĂ„rt svenska pass. Det var tidernas mest priviligierade flykt, sĂ€ger han.
Analysen var att de flydde frÄn en liknande terror som de flyktingar som söker sig till Europa.
â Det var ögonöppnande. Allra mest att det inte Ă€r ett folkslag, etnicitet eller religion som vi flyr ifrĂ„n, utan extremister som vi flyr ifrĂ„n. Den analysen var klar redan innan, Ă€ven om den inte satt i hjĂ€rtat men i hjĂ€rnan dĂ„, sĂ€ger han.
à tta mÄnader senare Äker hela familjen pÄ en resa utanför Nice. I slutet pÄ semesterveckan kör en terrorist rakt in i en folkmassa pÄ strandpromenaden med en lastbil. Denna gÄng hade Emanuel Karlstens kÀnslomÀssiga reaktion förÀndrats.
â Det var helt annorlunda, dels för att jag Ă€ndĂ„ var luttrad. Vi var rent fysiskt lĂ€ngre bort, men Ă€ndĂ„ lĂ€ngre bort för att vi hade genomlidit det förut, berĂ€ttar han.
Ăven denna gĂ„ng gick han ut i sociala medier och publicerade sin krönika frĂ„n Göteborgs-Posten.
â Ăr det sĂ„ hĂ€r det ska vara nu? Ăr det sĂ„ hĂ€r det ska vara nĂ€r vi reser och att vi ska akta oss för folksamlingar. Har vi ens rĂ€tt att kĂ€nna rĂ€dsla, som sitter pĂ„ vĂ„r kulle i Provence och dukar fram frukost och analyserar kĂ€nslan av panik och rĂ€dsla?
Hans ord fick Äterigen stor spridning. En direktanalys om att varje medborgare Àr en krigsfront i dagens Europa.
â Att det hĂ€r Ă€r vĂ„rt krig och att vi Ă€r mitt i det, det har den hĂ€r sommaren visat. Men krigets mĂ„l Ă€r inte folksamlingar, byggnader eller landomrĂ„den. Vi mĂ„ste förstĂ„ syftet som vĂ„r fiende har, att slĂ„ split mellan mĂ€nniskor och misstĂ€nkliggöra varandra. Att vi gĂ„r av en hĂ„llplats tidigare nĂ€r vi ser en kvinna i nikab, sĂ€ger han.
Emanuel Karlsten har specialiserat sig pÄ sociala medier och har bland annat följt hur frÄgor om terrorism och frÀmlingfientlighet sprids pÄ internet.
â Det Ă€r hela det senaste Ă„ret, eller sedan ParisdĂ„den. Vad som trendar eller vilka inlĂ€gg som fĂ„r spridning. DĂ€r kan man se att det Ă€r flera frĂ€mlingsfientliga Ă„sikter och opinionsbildare som vinner mark, berĂ€ttar han.
Emanuel Karlsten vill ge en annan bild, för att förstÄ vad som hÀnde i Paris, Nice och pÄ andra platser i vÀrlden.
â Det Ă€r viktigt att försöka bredda perspektivet och visa att det Ă€r en komplex vĂ€rld. Jag har kĂ€nt ett stort ansvar och respekt för att jag har ett utrymme med mĂ„nga lĂ€sare och dĂ„ behöver jag tillföra nĂ„gonting, sĂ€ger han.