Visbydagen blev inte som den brukar 2020. Ingenstans var det tydligare Àn strax efter lunch pÄ bokhandeln Wessman & Pettersson.
â I vanliga fall Ă€r det helt svart av folk ute pĂ„ gatan nĂ€r man tittar ut genom skyltfönstret sĂ„ hĂ€r dags den hĂ€r dagen. Du ser, det Ă€r okej med folk Ă€ndĂ„, men inte alls som tidigare Ă„r, sĂ€ger butikens Ă€gare Roland Salemark.
Modevisningen pĂ„ Adelsgatan â som brukar vara navet pĂ„ Visbydagen â stĂ€lldes som bekant in i Ă„r. Följaktligen var det fĂ€rre mĂ€nniskor i omlopp pĂ„ gatan. Men Roland Salemark hade ett dragplĂ„ster i rockĂ€rmen: Artisten och författaren Magnus Carlson, som hade bĂ€nkat sig i butiken för att signera böcker.
â Det Ă€r första gĂ„ngen jag signerar böcker pĂ„ Visbydagen, sĂ„ jag mĂ€rker ingen skillnad. För mig Ă€r det hĂ€r bĂ€sta Visbydagen hittills, sĂ€ger han.
Debut pÄ Visbydagen gjorde Àven i nÄgon mening hantverksföreningen Kvinnfolki, som för första gÄngen satte upp stÄnd pÄ Stora torgets marknadsplats.
â Det Ă€r slĂ„ende hur mĂ„nga fastlĂ€nningar som Ă€r pĂ„ ön nu. Vi pratat med flera under dagen som stannat kvar lite extra lĂ€nge i sin sommarstuga, eller turister som har semesterdagar att plocka ut. Visst, det Ă€r nog lite lugnare den hĂ€r Visbydagen, men det kanske bara Ă€r bra, sĂ€ger Anna Larsson, ett av kvinnfolket pĂ„ plats.
Stickprov pÄ stan bekrÀftar tesen. Merparten av alla GT möter ute i vimlet befinner sig tillfÀlligt pÄ ön. Och de flesta hade inte en susning om vad Visbydagen var innan de satte sig pÄ fÀrjan.
â Det blev en överraskning, en positiv sĂ„dan. Det Ă€r hĂ€rligt att gĂ„ runt bara nĂ€r det finns sĂ„ mycket att se och göra. Har du kollat in ljusprojiceringarna borta i ruinen? Riktigt hĂ€ftigt, sĂ€ger Gunilla och Mikael Wingqvist frĂ„n VĂ€stervik.
Det som Äsyftas Àr Ärets stora nyhet pÄ Visbydagen: Gotlands museums och RiksantikvarieÀmbetets satsning "Medeltiden i nytt ljus" i Helge And. Medelst en serie projicerade stillbilder och filmsnuttar berÀttas hÀr historien om ruinen och mÀnniskorna som levde dÀr.
â Det hĂ€r Ă€r ganska ovanligt, Ă€ven ute i landet. VĂ„r förhoppning Ă€r att tekniken ska tas i bruk i stor utstrĂ€ckning i framtiden. Det Ă€r ett utmĂ€rkt sĂ€tt att visualisera det förflutna, nĂ„got som annars kan vara svĂ„rt om man endast har text att tillgĂ„ som besökare i en gammal byggnad, sĂ€ger Viktor LindbĂ€ck, verksamhetsutvecklare vid RiksantikvarieĂ€mbetet.