1996, året efter Visbys intåg på världsarvslistan, gjorde dåvarande Gotlands kommun en inventering av fastighetsägandet i innerstan. När man nu arbetar med en ny världsarvsstrategi, har det gjorts en ny genomgång av vilka det är som äger innerstadens fastigheter.
Vissa stora fastighetsägare är samma nu som då. Här finns exempelvis Gotlandsbolaget, hotellägaren Magnus Wiman och DBW som äger mark runt Botaniska trädgården. Gotlandshem har också kvar hela sitt bestånd i innerstaden. Men andra aktörer är borta, som exempelvis Arriba.
En jämförelse mellan ägarlängderna visar också på andra förändringar i ägandet av innerstans drygt 1 000 fastigheter.
Antalet bostadsrättsföreningar har mer än fyrdubblats. I mitten av 90-talet fanns det 16 sådana föreningar i stan. Nu finns det 69.
Regionen och staten har backat från sitt ägande i Visby. På 90-talet fanns både kommunledningen, de flesta kommunförvaltningarna och länsstyrelsen innanför murarna. Idag har arbetsplatserna flyttats till Visborg och de gamla kontoren har blivit lägenheter och hotell.
Och ägandet av de privata fastigheterna har bolagiserats. Då ägdes ett 105 fastigheter av företag. Det antalet har ökat med mer än 50 procent och 2019 ägdes 163 fastigheter av olika former av bolag.
De nya storägarna äger huvudsakligen sina innerstadsfastigheter genom olika typer av fastighetsbolag.
Hit hör Joakim Kuylenstierna, som genom sina bolag bland annat äger DBW-huset, Gamla Masters och Lindgården. Hit hör också Tino Goetze som i fastighetsbolaget Valutan har flera hyreshus. Men den nya storägaren är Roy Abd-El Ahad, som på mindre än ett decennium har blivit ägare till ett 30-tal fastigheter i Visby innerstad. En fastighetsportfölj som, räknat till antalet fastigheter, är betydligt större än Regionens.
Roy Abd-El Ahad vill dock inte medverka i någon intervju.
Har det funnits någon så stor privatägare i innerstaden förut?
– Jag skulle tro att han är störst, säger Mats Forslund som är ordförande för Fastighetsägarnas Gotlandsavdelning.
Han ser inget problem med att ägandet bolagiseras. Däremot befarar han att en ägarkoncentration kan skapa problem för innerstaden på sikt:
– Med färre ägare uppstår en sårbarhet. Om ett stort bestånd ska säljas kan det bli till köpare som inte finns här på plats. Men den utvecklingen har vi inte sett ännu. De som verkar i Visby innerstad finns här på plats, säger Mats Forslund.
– Fastighetsbolag i stadskärnor är inget nytt, men nu ser vi en intensifiering. Visby har kommit in i ett nytt skede, konstaterar regionens världsarvssamordnare Elene Negussie.
Hon exemplifierar med "Johan Målares hus". Det såldes 2012 för 6,9 miljoner. När det bjöds ut till försäljning förra året låg utgångspriset på 19,5 miljoner. När priserna stiger kan lokala entreprenörer få svårt att hänga med.
– Vi vet inte vad det får för konsekvenser, men man kommer längre från det lokala livet på Gotland och det som bidrar till en levande stad, säger Elene Negussie.
Stadsarkitekt Christian Hegardt tycker att man behöver ha ögonen på utvecklingen:
– I min roll ser jag ingen självklar linje mellan bolagsägande och en negativ utveckling av staden, men ägarstruktur påverkar säkert hur stadskärnan används. Vi behöver ha en aktiv diskussion om vilka faktorer som styr en levande stadskärna.