SÄ förhindrar Solbergaskolan vÄld i korridoren

Hot och vÄld ökar i gotlÀndska skolor. Men pÄ Solbergaskolan Àr erfarenheten en annan. "Om det Àr nÄgot brÄk Àr det alltid nÄgon vuxen i korridoren som kollar", sÀger sjundeklassaren Ylva Sjöström.

Lotta Jonsson jobbar mycket med skolans vÀrdegrund: "Det handlar om hur vi Àr mot varandra, hur vi behandlar varandra 
och hur vi kan stötta varandra. Det Àr bra lÀrdomar att ta med sig framÄt i livet", sÀger hon.

Lotta Jonsson jobbar mycket med skolans vÀrdegrund: "Det handlar om hur vi Àr mot varandra, hur vi behandlar varandra och hur vi kan stötta varandra. Det Àr bra lÀrdomar att ta med sig framÄt i livet", sÀger hon.

Foto: Henrik Lindstedt

Visby2024-03-26 06:00

Under 2023 anmĂ€ldes ett par hundra fall av hot och vĂ„ld i gotlĂ€ndska skolor och förskolor – frĂ„n sparkar och strypgrepp till en knuff i korridoren, enligt en tidigare granskning av Helagotland. Till P4 Gotland har utbildningsdirektören Torsten Flemming nyligen sagt att fallen ökar. 

Men pÄ Solbergaskolan Àr kÀnslan att utvecklingen varit den motsatta. Vi har pratat med flera elever som vittnar om att vÄld Àr ovanligt i skolan. Det Àr vanligare med verbala krÀnkningar, men Àven de har blivit fÀrre de senaste Ären, enligt deras erfarenheter.

– Jag tycker att de vuxna och socialpedagogerna Ă€r vĂ€ldigt bra pĂ„ att förhindra det. Om det Ă€r nĂ„got brĂ„k eller skĂ€mtbrĂ„k sĂ„ Ă€r det alltid nĂ„gon vuxen i korridoren som kollar vad som hĂ€nder, sĂ€ger sjundeklassaren Ylva Sjöström. 

NÀr hon började pÄ Solbergaskolan i höstas fick de direkt höra att det rÄder nolltolerans mot krÀnkningar, berÀttar hon.

Även om skolan Ă€r trygg, sĂ„ förekommer mobbning och krĂ€nkningar. SĂ€rskilt nĂ€r inte skolpersonalen ser pĂ„, berĂ€ttar sjundeklassaren Oliver Löf och niondeklassaren Cornelia Helledaij.
Även om skolan Ă€r trygg, sĂ„ förekommer mobbning och krĂ€nkningar. SĂ€rskilt nĂ€r inte skolpersonalen ser pĂ„, berĂ€ttar sjundeklassaren Oliver Löf och niondeklassaren Cornelia Helledaij.

Runt bordet inne pĂ„ Solbergaskolans bibliotek sitter fem elever frĂ„n sexan, sjuan och nian. De brukar komma hit ofta, för lugnet. 

NĂ€r niondeklassarna Varga RanglĂ©n och Cornelia Helledaij gick i sjuan var det annorlunda, berĂ€ttar de, dĂ„ var Ă€ven biblioteket stökigare. De kan heller inte minnas att de fick höra nĂ„got om nolltolerans mot krĂ€nkningar. 

– De började nog med det dĂ€r med nolltolerans efter att vi gĂ„tt ett tag, sĂ€ger Varga och berĂ€ttar att hon sjĂ€lv fick utstĂ„ krĂ€nkningar i korridorerna i början av högstadiet. 

– Det var en del ganska sjuka kommentarer. 

Att skolan har trappat upp sitt arbete mot krĂ€nkningar pĂ„ senare Ă„r bekrĂ€ftas av rektorn Kerstin Andersson. 

– Vi har skruvat pĂ„ rutinerna och har socialpedagogen Lotta som tar tag i krĂ€nkningar direkt. Eleverna blir trygga av att veta att de har henne och de andra socialpedagogerna att prata med. Hon kan ligga steget före och stoppa konflikter innan de uppstĂ„r, sĂ€ger hon. 

Solbergaskolan har blivit bÀttre pÄ det systematiska arbetet mot krÀnkningar och vÄld, sÀger rektorn Kerstin Andersson.
Solbergaskolan har blivit bÀttre pÄ det systematiska arbetet mot krÀnkningar och vÄld, sÀger rektorn Kerstin Andersson.

Vi hittar den Lotta hon talar om i Caffis och tar en promenad dĂ€rifrĂ„n genom korridorerna. Charlotte Jonsson Ă€r hennes fulla namn, men vi kan fortsĂ€tta kalla henne Lotta. SĂ„ fort hon slĂ„r sig ner pĂ„ en bĂ€nk i korridoren omringas hon av ett gĂ€ng tjejer frĂ„n sjuan. 

De tittar ner i sina mobiler. En ny omröstning har dykt upp med frĂ„gor som "vem Ă€r klassens red flag?" och "vem Ă€r klassens komiker?" 

– Hur tror ni det kommer kĂ€nnas att bli framröstad till klassens red flag? frĂ„gar hon tjejerna. 

Den hĂ€r typen av omröstningar har blivit allt vanligare, förklarar Lotta senare, liksom andra krĂ€nkningar pĂ„ nĂ€tet i chattar eller pĂ„ skvallerkonton. 

– Bakom skĂ€rmen sĂ„ Ă€r du mycket kaxigare Ă€n i korridoren. 

För att kunna stötta eleverna och förhindra krĂ€nkningar ser Lotta till att finnas dĂ€r de finns. Det gĂ€ller bĂ„de i korridoren och online. 

– Jag har ett eget konto pĂ„ Snapchat och Ă€r med i deras klasschatter. SĂ„ jag har insyn. Jag tror att de upplever att jag finns dĂ€r för stöd och att de mĂ€rker att jag har en plan, sĂ€ger hon. 

Det finns ocksĂ„ ett system, med en konsekvenstrappa i fem steg. KrĂ€nkningar dokumenteras och följs upp med bĂ„de eleverna sjĂ€lva och förĂ€ldrarna. Efter ett tag utvĂ€rderar sedan Lotta hur vĂ€l det har fallit ut. 

Eleverna vi pratar med kÀnner sig trygga i skolan, men vid skÄpen i korridorerna kan det bli oroligt, berÀttar de.
Eleverna vi pratar med kÀnner sig trygga i skolan, men vid skÄpen i korridorerna kan det bli oroligt, berÀttar de.

NĂ„gra av de elever vi pratar med tror att uthĂ€ngningskonton redan Ă€r ute. 

– För typ ett Ă„r sedan sĂ„g jag flera som la upp exposekonton pĂ„ Snapchat – "skicka in era skvaller, ni Ă€r helt anonyma" – men ingen skickade in nĂ„got, sĂ€ger Ylva Sjöström. 

– Det Ă€r ju jĂ€ttestelt, sĂ€ger Cornelia Helledaij. 

Av deras erfarenhet har Ă€ven klimatet i sociala medier blivit lite snĂ€llare. 

PĂ„ Solbergaskolan jobbar i dag sju socialpedagoger. Deras och andra vuxnas nĂ€rvaro i korridorerna Ă€r en av de viktigaste orsakerna till att krĂ€nkningar inte gĂ„r frĂ„n ord till vĂ„ld, tror bĂ„de Lotta och eleverna. 

Även om skolan Ă€r trygg, sĂ„ förekommer mobbning och krĂ€nkningar. SĂ€rskilt nĂ€r inte skolpersonalen ser pĂ„, berĂ€ttar sjundeklassaren Oliver Löf och niondeklassaren Cornelia Helledaij.
Även om skolan Ă€r trygg, sĂ„ förekommer mobbning och krĂ€nkningar. SĂ€rskilt nĂ€r inte skolpersonalen ser pĂ„, berĂ€ttar sjundeklassaren Oliver Löf och niondeklassaren Cornelia Helledaij.

Men det hĂ€nder att slag och knuffar delas ut Ă€ven pĂ„ Solbergaskolan, liksom i andra skolor pĂ„ ön. NĂ€r en sĂ„dan situation uppstĂ„r ska lĂ€rare kunna ingripa fysiskt för att hindra ytterligare vĂ„ld, tycker sjundeklassaren Oliver Löf. 

– Om eleven Ă€r sĂ„ arg sĂ„ att den, trots att den blir tillsagd att gĂ„ dĂ€rifrĂ„n, fortsĂ€tter attackera en annan elev, sĂ„ tycker jag det Ă€r helt okej att lĂ€raren föser bort eller hĂ„ller emot barnet, sĂ€ger han. 

– Men det finns rĂ€tt och fel sĂ€tt att hantera det, sĂ€ger Cornelia Helledaij och fortsĂ€tter: 

– En gĂ„ng var jag med om en klasskompis till mig som blev upptryckt mot vĂ€ggen av en lĂ€rare, dĂ€r tyckte jag att det gick för lĂ„ngt. 

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!