Under 2023 anmĂ€ldes ett par hundra fall av hot och vĂ„ld i gotlĂ€ndska skolor och förskolor â frĂ„n sparkar och strypgrepp till en knuff i korridoren, enligt en tidigare granskning av Helagotland. Till P4 Gotland har utbildningsdirektören Torsten Flemming nyligen sagt att fallen ökar.
Men pÄ Solbergaskolan Àr kÀnslan att utvecklingen varit den motsatta. Vi har pratat med flera elever som vittnar om att vÄld Àr ovanligt i skolan. Det Àr vanligare med verbala krÀnkningar, men Àven de har blivit fÀrre de senaste Ären, enligt deras erfarenheter.
â Jag tycker att de vuxna och socialpedagogerna Ă€r vĂ€ldigt bra pĂ„ att förhindra det. Om det Ă€r nĂ„got brĂ„k eller skĂ€mtbrĂ„k sĂ„ Ă€r det alltid nĂ„gon vuxen i korridoren som kollar vad som hĂ€nder, sĂ€ger sjundeklassaren Ylva Sjöström.
NÀr hon började pÄ Solbergaskolan i höstas fick de direkt höra att det rÄder nolltolerans mot krÀnkningar, berÀttar hon.
Runt bordet inne pÄ Solbergaskolans bibliotek sitter fem elever frÄn sexan, sjuan och nian. De brukar komma hit ofta, för lugnet.
NÀr niondeklassarna Varga Ranglén och Cornelia Helledaij gick i sjuan var det annorlunda, berÀttar de, dÄ var Àven biblioteket stökigare. De kan heller inte minnas att de fick höra nÄgot om nolltolerans mot krÀnkningar.
â De började nog med det dĂ€r med nolltolerans efter att vi gĂ„tt ett tag, sĂ€ger Varga och berĂ€ttar att hon sjĂ€lv fick utstĂ„ krĂ€nkningar i korridorerna i början av högstadiet.
â Det var en del ganska sjuka kommentarer.
Att skolan har trappat upp sitt arbete mot krÀnkningar pÄ senare Är bekrÀftas av rektorn Kerstin Andersson.
â Vi har skruvat pĂ„ rutinerna och har socialpedagogen Lotta som tar tag i krĂ€nkningar direkt. Eleverna blir trygga av att veta att de har henne och de andra socialpedagogerna att prata med. Hon kan ligga steget före och stoppa konflikter innan de uppstĂ„r, sĂ€ger hon.
Vi hittar den Lotta hon talar om i Caffis och tar en promenad dÀrifrÄn genom korridorerna. Charlotte Jonsson Àr hennes fulla namn, men vi kan fortsÀtta kalla henne Lotta. SÄ fort hon slÄr sig ner pÄ en bÀnk i korridoren omringas hon av ett gÀng tjejer frÄn sjuan.
De tittar ner i sina mobiler. En ny omröstning har dykt upp med frÄgor som "vem Àr klassens red flag?" och "vem Àr klassens komiker?"
â Hur tror ni det kommer kĂ€nnas att bli framröstad till klassens red flag? frĂ„gar hon tjejerna.
Den hÀr typen av omröstningar har blivit allt vanligare, förklarar Lotta senare, liksom andra krÀnkningar pÄ nÀtet i chattar eller pÄ skvallerkonton.
â Bakom skĂ€rmen sĂ„ Ă€r du mycket kaxigare Ă€n i korridoren.
För att kunna stötta eleverna och förhindra krÀnkningar ser Lotta till att finnas dÀr de finns. Det gÀller bÄde i korridoren och online.
â Jag har ett eget konto pĂ„ Snapchat och Ă€r med i deras klasschatter. SĂ„ jag har insyn. Jag tror att de upplever att jag finns dĂ€r för stöd och att de mĂ€rker att jag har en plan, sĂ€ger hon.
Det finns ocksÄ ett system, med en konsekvenstrappa i fem steg. KrÀnkningar dokumenteras och följs upp med bÄde eleverna sjÀlva och förÀldrarna. Efter ett tag utvÀrderar sedan Lotta hur vÀl det har fallit ut.
NÄgra av de elever vi pratar med tror att uthÀngningskonton redan Àr ute.
â För typ ett Ă„r sedan sĂ„g jag flera som la upp exposekonton pĂ„ Snapchat â "skicka in era skvaller, ni Ă€r helt anonyma" â men ingen skickade in nĂ„got, sĂ€ger Ylva Sjöström.
â Det Ă€r ju jĂ€ttestelt, sĂ€ger Cornelia Helledaij.
Av deras erfarenhet har Àven klimatet i sociala medier blivit lite snÀllare.
PÄ Solbergaskolan jobbar i dag sju socialpedagoger. Deras och andra vuxnas nÀrvaro i korridorerna Àr en av de viktigaste orsakerna till att krÀnkningar inte gÄr frÄn ord till vÄld, tror bÄde Lotta och eleverna.
Men det hÀnder att slag och knuffar delas ut Àven pÄ Solbergaskolan, liksom i andra skolor pÄ ön. NÀr en sÄdan situation uppstÄr ska lÀrare kunna ingripa fysiskt för att hindra ytterligare vÄld, tycker sjundeklassaren Oliver Löf.
â Om eleven Ă€r sĂ„ arg sĂ„ att den, trots att den blir tillsagd att gĂ„ dĂ€rifrĂ„n, fortsĂ€tter attackera en annan elev, sĂ„ tycker jag det Ă€r helt okej att lĂ€raren föser bort eller hĂ„ller emot barnet, sĂ€ger han.
â Men det finns rĂ€tt och fel sĂ€tt att hantera det, sĂ€ger Cornelia Helledaij och fortsĂ€tter:
â En gĂ„ng var jag med om en klasskompis till mig som blev upptryckt mot vĂ€ggen av en lĂ€rare, dĂ€r tyckte jag att det gick för lĂ„ngt.