47-åriga Susanne sitter i väntrummet vid mammografin på Visby lasarett. För henne var det en självklarhet att gå igenom undersökningen, trots att den är förenad med en viss anspänning.
- Jag har kompisar som har blivit drabbade och dött av bröstcancer, så det är klart att en kallelse till mammografi väcker tankar. Men jag skulle aldrig hoppa över en undersökning. Det är en enorm förmån att vi får göra det här utan att vi ens behöver boka tid, säger hon.
Sjuksköterskan Sinikka Carlsson ropar upp hennes namn och Susanne kallas in i undersökningsrummet. Medan Sinikka går igenom hennes personuppgifter åker tröjan av. Det klämmer lite när bröstet läggs på plats mellan plastskivor i mammografiapparaten, men Susanne tycker inte att det gör ont.
- Nej då, jag är tålig, förklarar hon.
En kvart senare är undersökningen klar. Inom några veckor kommer Susanne att få veta hur det har gått.
Gotland var det sista området i landet som kom igång med hälsokontroller med mammografi. Fram till 1997 användes lasarettets mammografiapparat främst till patienter som själva hittat knölar som de misstänkte var cancer.
När de första kallelserna till screening skickades iväg 1997 gick man ut brett: Alla kvinnor mellan 40 och 74 år skulle undersökas.
I år kommer cirka 8 000 gotländska kvinnor att kallas till mammografi och mer än 80 procent av alla som kallas tackar ja till erbjudandet.
Inga snabba svar
För att en så stor screeningverksamhet ska fungera måste den vara både effektiv och säker. I väntrummet på mammografin på Visby lasarett kan det passera mer än 60 kvinnor om dagen, så tempot är högt. Men det är ett litet och rutinerat arbetslag som gör jobbet. Sjuksköterskorna Sinikka Carlsson och Carina Litorell gör de flesta undersökningarna och röntgenläkaren Staffan Jennerholm granskar bilderna tillsammans med en kollega från Stockholm.
Det går inte att få besked om resultatet direkt. Granskningen måste göras på skärmar med mycket hög upplösning. Den nya bilden läggs sida vid sida med tidigare bilder av samma patient och genom att zooma in kan Staffan upptäcka mycket små förändringar.
En av 40 återkallas
Efter mammografin får de allra flesta ett brevsvar där de får veta att resultatet var normalt, men en av 50 kvinnor återkallas för vidare kontroller. Vid återbesöket tas nya bilder som granskas direkt. Ofta görs också en ultraljudsundersökning. Om det finns en knöl som man vill titta närmare på tar man ett cellprov direkt med hjälp av en nål.
- Av de som kallas tillbaks är det bara ett fåtal som har cancer.
- I de andra fallen kan det handla om att det är någon vävnad som ligger tokigt eller att man har en godartad förändring, säger Staffan Jennerholm.
Den oro som väcks hos dem som återkallas och som sedan visar sig vara friska är en av de nackdelar som finns med screeningen.
Men Staffan Jennerholm kan samtidigt konstatera att vinsterna är större:
- Det finns belägg för att man har en bättre prognos om tumören upptäcks i ett tidigt skede när den fortfarande är liten.