Alla riddare avslutar tornerspelen med att ta emot applåder och höja sina flaggor.
Publiken är på plats på Strandgärdet vid Nordergravar, redo för att få se tornerspel hela tre veckor innan medeltidsveckan.
Det är riddarsällskapet Torneamentum som håller i spelet, och det blir en riktig show som avslutas lans mot lans. Där riddarna möts en och en.
Mattias Utas eller riddaren av den Gutniska Kraften med sin häst Wilgot.
En av riddarna är Mattias Utas, eller ”Riddaren av den Gutniska kraften”, och han har med sig sin häst Wilgot. Denna sommar är faktiskt den femåriga hästens första sommar i tornerspelen. Mattias Utas berättar att Wilgot är lite busig, men lyssnar överlag.
– , och sedan visa upp allt för publiken, säger Mattias Utas.
En familj som är på plats för tornerspelen är familjen Hasson.
Lou Spetz Hasson, Ronnit Hasson och Levi Hasson är en familj på plats.
Mamma Ronnit Hasson berättar att det är hennes första gång på tornerspelen, men andra gången för barnen Lou Spetz Hasson och Levi Hasson. Dock så såg de förra tornerspelen på annan plats än Gotland.
Lou Spetz Hasson berättar att höjdpunkten förra gången var att se en melon spetsas med spjut, men att han hoppas på att se något nytt.
Josefine Svärdstrand, Elliot Molin Svärdstrand, David Molin och Charlie Molin Svärdstrand är redo för kvällens föreställning.
På plats är även familjen Molin Svärdstrand. De berättar att det är andra gången som de ser på tornerspel.
Vad var det ni kommer ihåg från förra gången?
– Jag kommer ihåg allt, säger Elliot Molin Svärdstrand, som är yngst i familjen.
Storebrodern Charlie berättar att det är tävlandet mot varandra som han minns bäst.
Pappa David Molin pekar på några av riddarna.
– Kolla! Jag undrar vem som är ond och vem som är god?
Men sonen Charlie rättar honom.
– Det finns bara goda riddare.