HMS Kullens befälhavare Cecilia Eklund tillsammans med kommendör Erik Kockx, chef för Natos minröjningsstyrka.
Som ett av de första svenska örlogsfartygen ingår HMS Kullen en längre tid i en stående Natostyrka, minröjningsstyrkan SNMCMG1.
– Under två månader ingår vi i den här styrkan, och innan det ingick Kullens systerfartyg Ulvön i två månader. En av våra huvuduppgifter är att vid behov aktiveras för att leta efter saker under vattnet. Ett av våra syften är att vara avskräckande så att motståndaren inte gör hyss i Östersjön, vi finns här och har snabb responstid, säger örlogskapten Cecilia Eklund, som för befäl ombord på HMS Kullen.
I minröjningsstyrkan ingår fartyg från Belgien, Estland, Norge, Tyskland och Frankrike. Den leds av kommendör Erik Kockx från Belgien. Närmast kommer man från övningen Open Spirit i litauiska vatten, där åtta minor lokaliserades.
Finns det en prestige i att vara styrkans bästa fartyg under övningar?
– Det är bara en tävling för det fartyg som vinner, säger Erik Kockx skämtsamt och fortsätter:
– Det finns en hälsosam konkurrens fartygen emellan. Att hitta minor är som att leta nålar i en höstack, och man gör det inte ensam utan som ett lag.
I Östersjön beräknas det finnas 100 000–200 000 minor, en häpnadsväckande hög siffra.
– Ja, det är en väldigt hög siffra. Under de två världskrigen lade Tyskland och Ryssland ut enorma mängder minor. Det är väldigt viktigt att inse att när minor används i framtida konflikter kommer vi få ägna oss åt att städa upp under en väldigt lång tid, säger Erik Kockx.
Och minor är fortfarande högst aktuella att använda sig av även i modern krigföring.
– Minor är fortsatt ett väldigt billigt och effektivt vapen för många nationer att använda, säger Erik Kockx.
Örlogskapten Cecilia Eklund.
Som "nykomling" i styrkan tycker Cecilia Eklund att samarbetet fungerar väl.
– Än så länge tycker jag att det fungerar väldigt bra, alla har varit väldigt hjälpsamma. Att ingå i styrkan har överlag inte inneburit några större förändringar, det är lite nya rutiner som vi ska följa men vi har övat med Nato även innan medlemskapet.
Kullen är cirka 40 år gammal och har 30 personer i besättningen fördelat på 14 sjömän och 16 officerare. Fartyget färdas med en hastighet på 14 knop. För att identifiera misstänkta föremål under vattenytan används Sonar-radar. Fartyget är byggt i plast för att vara "osynligt" för minor.
Undervattensfarkosten Dubbel-ulven är en viktig komponent i minröjningsarbetet.
Av samma anledning drivs det med Schneider-propellrar som ska gå så tyst som möjligt, med en teknik som kanske närmast kan liknas med elvispar.
– Minor reagerar på magnetik, tryck eller akustik. Moderna minor har blivit smartare men i grunden har de fortfarande de här tre verkansdelarna. Vidare liknar verkan av sprängmedlet i moderna minor det som minor för 100 år sedan hade, säger Cecilia Eklund.
För att neutralisera minor används inte längre svepning med hjälp av vajrar i samma utsträckning som tidigare. I stället spelar undervattensfarkosten Dubbel-ulven, försedd med dubbla kameror och Sonar-radar, en viktigare roll. Med den placeras en minförstöringsladdning nära föremålet som ska neutraliseras. När Dubbel-ulven körts därifrån så detoneras sedan laddningen med fjärrstyrning.
En stridsledningsofficer på HMS Kullen.
Under kommandobryggan finns stridsledningscentralen. En kvinnlig stridsledningsofficerare, som inte vill uppge sitt namn, vittnar om att arbetet som en del av Nato-styrkan inte skiljer sig så mycket från tiden dessförinnan.
– Det har varit en enkel väg att anpassa oss till verksamheten som pågår i Natostyrkan, men vi lär oss nya saker varje dag. Det är jättespännande, jag älskar mitt jobb.
Har det blivit mer spännande som en del av Nato och i rådande omvärldsläge?
– Jag har alltid uppfattat att jag har ett spännande arbete, men jag kan känna en större känsla av att jag är med och bidrar till någonting som är väldigt viktigt sett till hur omvärldsläget är nu.