Svårt att få spaden i jorden och sanera gamla miljösynder

Två saneringar skulle kunna bli gjorda i år, berättar Mattias Vejlens, länsstyrelsen, som samordnar arbetet med förorenad mark.
- Utredningen om gamla elverket i Ljugarn är nästan klar. Där saknas ännu en kompletterande undersökning.
Här rör det sig om höga halter bly i marken, beräknat till flera tiotals kilo. Fastigheten är i dag sommarbostad. Saneringen beräknas kosta mellan en och två miljoner kronor.

Klar för sanering
Sågen i Fide är klar för sanering. Träimpregnering har lett till att arsenik läckt ut i marken. I marken finns också dioxin. Tanken var att Fidesågen skulle saneras när man ändå sanerade i Fårösund (se nedan) men så kom det grus i maskineriet i Fårösundsfallet och därmed, sinkades också Fidesaneringen.
Det stora problemet med marksanering är ofta att det är svårt och tidsödande att komma fram till vem som är ansvarig och därmed ska betala. Ett sådant känt fall är bostadshuset i Fårösund som byggdes på mark där det tidigare legat en fönsterfabrik. Träimpregnering ledde till att höga halter arsenik finns i marken som måste saneras.
Miljödomstolen har slagit fast att staten ska stå för merparten av kostnaderna, men det beslutet har överklagats av länsstyrelsen till Miljö-överdomstolen - som inte meddelat prövningstillstånd ännu.

Huvudmannaskap
Här har kommunen redan tagit på sig huvudmannaskapet.
Ärendet komplicerades av att fastigheten bytte ägare under den tid som utredningen pågick. Hur kostnaden ska fördelas är inte klarlagt. Ärendet ligger för avgörande hos Miljööverdomstolen och det är först när ansvaret retts ut som man kan söka statliga pengar.
- Vi hoppas på ett beslut i år, säger Mattias Vejlens.

Reno Kemomat
Bland aktuella saneringsobjekt finns också tidigare Reno Kemomat i Visby (f d kemtvätten där Renokiosken ligger). Undersökningarna har visat på en allvarlig förorening efter de kemikalier som användes.
Saneringen kommer att kosta mellan fem och 15 miljoner kronor.
Gemensamt för de här nämnda objekten är att länsstyrelsen helst ser att Gotlands kommun tar på sig att vara huvudman för saneringarna. När det handlar om äldre nedlagda verksamheter där ingen ansvarig finns kvar kan staten genom Naturvårdsverket gå in med bidrag till både undersökning och sanering. Men systemet bygger på att kommunerna hjälper till, bland annat genom att ta på sig huvudmannaskapet.
Tidigare skulle kommunen också bidra med pengar.
Kravet på tioprocentig medfinansiering är dock borta från och med 1 januari 2010.

Svårt att få spaden i jorden och sanera gamla miljösynder

Inte en enda sanering av förorenad mark utfördes förra året på Gotland och det är osäkert om det blir någon sanering i år. Objekt saknas däremot inte - det är formalia som fördröjer arbetet.