Stora torget kan ha varit centrum för hornhantverk

Gotlands kommun har beslutat om en större omdaning av Stora torget och det är inför de arbetena som man bland annat måste gräva om rördiken för vattenledningarna. Och som alltid när man ska ner i marken i Visby innerstad, krävs arkeologisk kontroll.
Fynden som Per Widerström gjort i närheten av Bageriet består av mycket stora mängder horn från bland annat älg och hjort. Mängden gör att hans slutsats blir:
- Här har rimligen legat ett centrum för hornhantverk. Det är massor av horn i marken och bitarna ligger mycket kompakt.

Horn från 1100-talet
Hornfynden daterar han preliminärt till 1100-talet. Men vad skulle man med alla horn?
- Man använde horn för att göra kammar, smycken och spelpjäser bland annat. Jag har hittat både råämnen, alltså horn som ännu inte bearbetats, och jag har hittat kasserade bitar.
Vid den här tiden rådde restriktioner för handel med horn. Det var svårt att få tillstånd att föra in horn i landet.
Ovanpå hornfynden ligger ett lager av benrester som i tid sträcker sig fram till 1500-talet.
Mer spännande är kanske det som finns under det svarta, feta kulturlagret med hornbitar. Där under vilar en del av Visbys allra äldsta historia - stenåldern.
- Det här har varit en bägare med spetsig botten. Vi kallar dem trattbägare, ett föremål som var lätt att ställa ifrån sig på sandig mark, säger Per Widerström och visar upp resterna efter kärlet.

5 000-årig keramik
På samma plats hittade han skärvor av gropkeramik som kännetecknas av att ytan är utsmyckad med små urgröpningar i leran. Det är dessa gropar som gett keramiktypen sitt namn.
- Pratar vi stenålder så handlar det om spår av människor som bodde här för ungefär 5 000 år sedan.
Han har också hittat flintbitar, ett importerat material liksom hornen. Stenålderns folk bodde nära vattnet och landhöjningen flyttade med åren stenåldersfolkets "strandtomter" allt längre bort. De flyttade efter mot strandlinjen och övergav de gamla boplatserna. Efter några tusen år befolkades samma plats av andra kulturer, människor som praktiserade hantverk av hjorthorn och vars spår kom att hamna ovanpå förfädernas.
Och mitt i all denna historieskrivning återfinns alltså senare tiders spår i form av diken för telekablar, vatten och avlopp. Utgrävningarna tar paus i maj så att krögarna runt torget kan förbereda årets anstormning.
- Men jag fortsätter gräva i augusti. Och kanske kommer en del av fynden att kunna visas för turister redan i sommar, hoppas Per Widerström.
- Ben och horn har inte så stort värde för oss, det har vi hittat mängder av. Men för allmänheten kan det säkert vara kul att se lite av det vi hittat.
Snart fylls dikena igen och forntiden försvinner för mänskliga ögon till nästa gång när något kommunalt projekt kräver att man gräver.

Stora torget kan ha varit centrum för hornhantverk

Stora torget i Visby har förmodligen varit centrum för hornhantverk! Det avslöjar de utgrävningar som arkeologen vid Gotlands museum Per Widerström just nu genomför på uppdrag av kommunen.