Stora skillnader i betygssättningen inom skolan

I flera år har barn- och utbildningsförvaltningen följt vad som händer med betygen i svenska, engelska och matematik från avgångsbetyget i nian till det första betyget i gymnasiet.
Undersökningen görs av flera skäl. Vid Skolverkets inspektion av skolorna på Gotland 2008 förklarade de att kommunen måste göra någonting åt de stora betygsskillnader mellan skolorna - men framför allt handlar det om elevernas rättssäkerhet. Alla elever har rätt att få en korrekt och likvärdig bedömning av sina prestationer i skolan.
- I dag konkurrerar skolor om elever med hjälp av betygen, men vi måste ha ett gemensamt förhållningssätt, förklarar gymnasiechefen Alf Nilsson.

Minskade skillnader
När man förra året tog med Donnergymnasiets elever i undersökningen stod det klart att betygsutvecklingen på Donner var påtagligt bättre än på de kommunala gymnasieskolorna.
I årets betygsundersökning, där man har tittat på betygsutvecklingen hos de ungdomar som slutade nian 2008, är skillnaderna inte alls lika stora mellan Donnergymnasiet och kommunens skolor. När det gäller svenska sänkte var tredje elev på Donnergymnasiet det betyg som de hade i nian. Engelskabetygen låg kvar på samma nivå som i nian och i matematiken höjde var tionde elev sitt betyg.
Detta innebär att Donnergymnasiet har blivit det gymnasium som har den försiktigaste betygsutvecklingen, näst Richard Steffengymnasiet.
De största skillnaderna i årets undersökning finns nu snarare mellan de olika grundskolorna. Eleverna från Solklintskolan i Slite och Högbyskolan i Hemse har sänkt sina betyg i samtliga kärnämnen, medan eleverna från Solbergaskolan i Visby har fått högre betyg efter första året på gymnasiet.

Kompetensutveckling
Inom den gotländska grundskolan har man sedan tidigare diskuterat betygssättning inom de olika ämnena, men nu intensifieras detta arbete genom att lärare och rektorer får kompetensutveckling. På de kommunala gymnasieskolorna har man gått längre än så. Här har man satt fokus på engelskalärarna och kunnat konstatera att det finns stora individuella skillnader i deras betygssättning. Nu jobbar man för att betygen ska bli likvärdiga, oavsett vilken lärare man råkar ha.
- Är det för stora skillnader mellan betygen och elevernas resultat i de nationella proven måste rektorn ta ett samtal med läraren, säger Alf Nilsson.
Jämfört med andra kommuner ligger Gotland långt framme i detta arbete.
Kan en uppstramning av betygssättningen leda till att det ställs högre krav på elever på gotländska skolor än på elever i kommuner?
- Det är ingen fara. Det finns en marginal att ta av. På Gotland har eleverna ett genomsnitt 14,2 poäng när de slutar gymnasiet. I riket är snittbetyget 13,9 poäng, säger Alf Nilsson.

Stora skillnader i betygssättningen inom skolan

Det finns stora skillnader i betygssättningen mellan skolorna på Gotland. Det slås än en gång fast i en undersökning av hur avgångsbetygen från nian utvecklas när eleverna börjar gymnasiet.